Vasaloppsträff i Bångbro
2021-11-21
”Vem gillar inte Vasaloppet!?” både utbrast och frågade Birger Fält de 15-talet personer som slöt upp i föreningslokalen i Bångbro Herrgård på lördagskvällen där Håkan Mossberg var värd.
Och visst var publiken intresserad. Birger Fält är mycket kunnig på området, kanske fortfarande den som vet mest om Vasalopp. Han vann ju 48 000 kr 1986 när han deltog i Kvitt eller dubbelt i ämnet Vasalopp och intresset har hållit i sig.
– Jag gillade redan som barn att åka skidor, berättar han. En dag lånade jag en bok om Vasaloppet och lärde mig kapitlen och segrarnas namn. Sen blev det fler och fler och så tänkte jag: Har jag lärt mig de här, kan jag väl lära mig resten också. Så jag fyllde på med tvåorna, treorna och till slut kunde jag de flesta.
Det var många som tyckte att Birger skulle ställa upp i Kvitt eller dubbelt och till slut sökte han dit. Det blev testning och intervju och efter att ha fått ”Ja”, pluggade han en hel sommar för att veta mer.
Birger, som bara var 18 år, tog hem segern och fick också åka Vasaloppet, trots att han inte hade åldern inne för att få vara med. Det var kallt det året minns han och han kom in som 239:e man
Sedan dess har han åkt många gånger.
– Inte så många gånger som Håkan, säger han, för Håkan har åkt 52 gånger och jag bara 34. Det finns de som har åkt betydligt fler gånger, för man kan ju köra ”Öppet spår” och flera andra vasor t.o.m. på cykel numera.
Birger är en av de 139 åkare som får vara med i Jubileumsvasan 12 februari nästa år. Men det blir ingen vanlig åkning, för alla deltagarna ska åka de nio milen på gammal utrustning.
– Få se hur det går, funderar Birger. Håller skidorna? Går stavarna av eller…? Och bindningarna? Det blir nog jobbigt.
Och jobbigt räknar man med att det ska bli, för reglerna om ålder är mycket hårda och det kan man ju förstå med den utrustningen.
Birger har fått låna stavar av Håkan med rätt längd och trugor enligt gammalt mode.
Skidor har han själv, 260 cm långa Sandvikssskidor med rätt bindningar. Lite ovant kommer det nog att kännas. Han har fått skicka in bilder på utrustningen, för att få den godkänd.
En riktigt gammal truga.
Kläder då? undrar kanske någon. Jo då, det ska vara tidsenligt och Birger har fått låna vadmalsbyxor i Bollnäs. Lite stora är de i midjan, men det kan man ju dra ihop tycker han.
Så berättar Birger om Vasaloppet ända från början tills nu.
Det är världens största skidtävling och har kopplingar till Gustav Vasa, Kristian Tyrann och Stockholms blodbad på 1500-talet.
Tidigt på året 1922 tyckte Anders Pers i Mora, att det skulle finnas ett skidlopp till minne av Gustav Vasa och skrev om det i Västmanlands läns tidning. Det började funderas. Skulle loppet åkas en eller två dagar? Åt vilket håll skulle man åka? Gustav Vasa hade ju kört både fram och tillbaka.
Det behövdes ingen lång betänketid, för redan 19:e mars det året gick första Vasaloppet. Man bestämde, att målet skulle vara i Mora, för där fanns en större plats för målgången. 139 anmälde sig och man trodde inte att så många skulle komma i mål. Loppet gick mest på vägar och någon preparering av spår, var det inte frågan om.
Eftersom det skulle vara mörkt kl. 06:00 när starten skulle ske, filmade man en start redan dagen innan medan det var ljust. Därför finns nu en filmning av det allra första Vasaloppet. Innan var det läkarundersökning.
Vinnaren i det här allra första vasaloppet hette Ernst Alm, kom från Västerbotten och var bara 22 år gammal. Än i dag är han den yngste vasaloppssegraren och gick in på 7:32:49. Ernst klubb Nordsjö IFK fick en inbjudan, men hade inte råd att skicka några tävlande. Då blev det en insamling och man kunde skicka tre deltagare. De övriga var Oskar Lindberg och Johan Bergmark och de vann lagsegern.
Trots att Ernst Alm var 20:e man i Evertsberg, tog han ifatt och vann. En ledare i IFK Mora tyckte att vinnaren skulle få en krans och med kransen inköpt mötte han en kulla i daldräkt, räckte henne kransen och bad henne hänga den om halsen på vinnaren.
– Det var tur att han åkte ner på knä, när han gick i mål, sa hon efteråt, annars hade jag inte nått upp. Kullan hette Therese Eliasson och blev härmed den första kranskullan.
Andra året, 1923, anmälde sig en kvinna, sjukgymnasten Margit Nordin till tävlingen och det var ju lite chockerande. Det hade man inte tänkt sig, men det fanns inget förbud mot kvinnligt deltagande, så hon fick åka. Så fort hon hade gått i mål, kom en bestämmelse, att kvinnor inte fick delta och så var det ända till 1980-talet, då förbudet togs bort. 10 timmar och 9 minuter tog det för Margit och senare försökte fler kvinnor att åka med lösskägg och falska namn, men de flesta avslöjades.
1925 kunde man vara med i loppet genom att lyssna på radion. Då var det Sven Jerring som refererade.
1935 lade man om spåren, så de gick i terrängen.
1979 kom ett nytt vasalopp, ”Öppet spår” och där fick kvinnor delta.
Två år senare fick de åka ”riktiga” Vasaloppet och Meeri Bodelid var den första kvinnliga segraren. Efter det blev det succé och fritt fram.
1988 kom Tjejvasan och senare fler olika, så nu har man byggt grusvägar och ordnat terrängen för alla typer av vasalopp.
Mängden deltagare har också ökat år från år.
Det finns många kändisar inom Vasaloppet. De flesta har väl hört talas om Mora-Nisse. Han vann nio gånger av tio i sin röda mössa och fick flera medaljer.
Sven Utterström i Boden skrev ett vykort till sin fästmö 1925, att han skulle vinna. Det gjorde han också.
Åke Åkerström
Lokalt kan nämnas Åke och Gunnar Åkerström från Kloten, Kurt Lövgren från Hällefors, Anders Torstensson från Kopparberg. Även bröderna Impola har haft bra placeringar i Vasaloppet
Birger Fält har också meriter som gångare. Han är svensk mästare på 10 km och 20 km och har varit svensk landslagsman i gång.
Det var en mycket intressant man att lyssna på. Det borde flera ha gjort.
Efteråt serverades fika med lussekatt och en dragning på lotterna, som ingick i inträdesavgiften på endast 20:- .
Kopparbergarns skribent hade turen att vinna en mycket fin bok om Vasaloppet.
Text Inger Aftonljus
Foto: Björn Öringbäck, flera från bildvisningen.
Mycket intressant. Det fanns även en stavgångsvasa för länge sedan. Vi åkte med buss från Kopparberg och man kunde gå 5 eller 10 km. Är det någon som var med?