Korta nyheter

Flagcounter

Flag Counter

Väder

klart.se

Translate:

Till minne av en spelman från Ljusnarsberg

Till minne av en spelman från Ljusnarsberg.

2018-11-17

Thomas Lundqvist ordförande i Ljusnarsbergs Kammarmusikförening hälsade ett drygt 30-tal åhörare och Bergslagernas Spelmansgille välkomna till Tingshuset.

Bergslagernas Spelmangille skulle ägna kvällen åt att i ton ord och bild hedra Karl Gunnar Karlsson. Mest känd som Prästfalls-Kalle.

Kurt Lindmark var programmets presentatör och lotsade både spelmän och publik genom Prästfalls-Kalles spelmans- och vardagsliv.

Kajsa Karlsson var kvällens spelledare

Prästfalls-Kalle är en legendarisk spelman som föddes 1889 i Kolningsfallet Holmsjön.

Redan som mycket liten följde han sin farfar, Holmsjö Kalle, när han var ute och spelade.

Långt in på 1900-talet spelades det mesta av folkmusiken på gehör. Det var inte många som kunde läsa noter. Under tiden 1922 – 1940 reste Nils Andersson och Olov Andersson runt i Sverige och tecknade upp låter. Det resulterade i ett bokverk på 24 delar med låtar från hela Sverige, som idag är en guldgruva för de som spelar folkmusik.

Kvällens konsert innehöll bara låtar som Prästfalls-Kalle hade spelat och började med en gånglåt och fortsatte sedan med ”Futter-Petters-vals”.

Efter avslutad skolgång fick han arbete som skogshuggare. Spelmansuppdragen var också en liten inkomstkälla.
Som 20-åring emigrerade Prästfalls-Kalle till Amerika. Bergslagernas Spelmansgille spelade den vemodiga amerikavisan ”Vi sålde våra hemman”. Livet där blev inte riktigt vad han hade hoppats på. Han började ganska snart spara till hemresan. 1911 var han åter hemma i Ljusnarsberg och återgick till skogsarbetet.
På en dans i Holmsjön mötte han Annie Regina Söderlund. Så småningom gifte de sig och fick fyra barn.

På bilden är 3 av dem födda. Familjen står på trappan till Prästfallet. Torpet bestod av 1 rum och kök. På utsidan byggde Prästfalls-Kalle en stege så att han kunde komma upp på vinden. Där kunde han spela i lugn och ro. Säkert har många av hans låtar kommit till där.

Prästfalls-Kalle spelade också durspel.

Eftersom hans hustru spelade gitarr kan man ana att det var mycket musik i torpet.

Prästfalls-Kalle var med och startade Bångbro-Guldsmedshytte Spelmansgille där bl.a. Karl-Erik Hartman, Stig Hartman och Gottfrid ”Friden” Magnusson ingick. Det ombildades 1943 till Bergslagernas Spelmangille. Stig Hartman gjorde ett fint kulturarbete med att teckna upp många låter från trakten.

När Prästfalls-Kalle fyllde 60 år bjöd han hela byn på fest på bykrogen. I Bergslagsposten stod det att det var tjo och tjim hela dagen.

Tyvärr drabbades han av lungsot och tillbringade sina sista år på olika sanatorier bl.a. i Kopparberg. Eftersom det var en mycket smittosam sjukdom grävde man ner hans noter i skogen efter hans död 1959.

Men fortfarande lever hans musik kvar och gläder många spelmän, åhörare och dansare. Konserten avslutades med hans ”Bastängslåten”.
Några närbilder på kvällens spelmän.

Johnny, fiol och Stig Ove, munspel spelade ”Ribäcken”.

Gottfrid ”Friden” Magnusson har en sonson Ove, till vänster i bilden, som spelar i Bergslagernas Spelmansgille. Här tillsammans med Sten Ove, Johnny, Gunnar och Agnes spelas låten ”Murar Jans marsch”.
Agnes spelar dragspel. Dragspel och fiol är ingen vanlig kombination men Agnes lyfte på ett förtjänstfullt spel fram fiolerna och gav låtarna en fin grundton.

En hambopolska spelades av Sten Ove, Johnny, Gunnar och Agnes.

När första valsen spelades passade ett par i publiken på att dansa i det trånga utrymmet.

Det var Mats Nystam och Björnhild Wesenberg från Bångbro.

På begäran av Gunnar och Anna Elfström och med deras fioler spelade Mats och Björnhild en låt när publiken var på väg ut.

Men nu åter till Prästfalls-Kalle och hans familj. Så småningom var syskonskaran fulltalig. Yngsta dotter Alfhild är född. Hon sitter tryggt i sin mors knä.

Den här kvällen som blev en hyllning till hennes far kunde hon avnjuta på plats.
Här sitter hon tillsammans med döttrarna Lalla och Kerstin. Bakom dem står Sune som är son till Alfhilds storasyster Gunborg.
De svart/vita bilderna har familjen ställt till förfogande.

Kopparbergarn lämnade Tingshuset med en stor glädje inombords. Kvällen hade fyllt oss med väl framförd spelmansmusik och en fin berättelse om en spelman som länge än, kommer att leva genom sin musik.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell

2 kommentarer till Till minne av en spelman från Ljusnarsberg