Ställdalens glansdagar levde upp för några timmar
2020-08-26
När såg vi senast så många människor samtidigt i rörelse i Ställdalen? Vart var de alla på väg? Jo, till en svunnen tid. Det var dags för Folkets Trädgårds programpunkt ”Historisk vandring i Ställdalen”. Vandringen leddes av den sanne ställdalsbon och tillika ordföranden i Ställdalens byalag Kjell Hansson. Efter honom kom de som ville lära känna byn de nyligen flyttat till, de som är på besök och de som bott här länge samt vi som vuxit upp här men flyttat härifrån för länge sedan och alla andra.
Totalt var vi ett trettiotal personer som följde Kjell Hansson via Gamla vägen – Ställbergsvägen – Dunderbovägen – Skolvägen – Fridhemsvägen – Dunderbovägen – Sanduddsvägen för att nästan tre timmar senare återvända till samlingsplatsen – Folkets Trädgård – byns nya samlingsplats för alla.
Ett myller av butiker
Det var inte lätt att hålla samman gruppen, då flera av deltagarna hade minnen och dela med sig av, andra hade frågor att ställa samt bilder att visa. Men det gjorde ju också att promenaden blev så intressant. För tänk vad Ställdalen har ståtat med under sin moderna ”storhetstid” under 1950-70-talet!
Ställdalen var då helt självförsörjande när det gäller antal olika affärer. Tänk bara att det fanns tre konsumbutiker samtidigt i byn, därtill Veges och Frykholms med livsmedel och mycket annat! Ställdalen ståtade med bagerier, skoaffärer, möbelaffärer, skrädderier, manufakturaffärer, frisersalonger, cykelaffärer, etc. och därtill ”kemicka” med kemikalieaffären, Sara med korvkiosken och Fiskjakob med färsk fisk.
Även om flera av byggnaderna nu är borta väcktes allt till liv då minnena och berättelserna flödade.
Byggnader utmed Gamla vägen
Kjell berättade om hus som flyttats för att dra ny väg och järnväg, om det gröna stora huset utmed Ställbergsvägen där stinsen bodde, om området Sjöstigen som byggdes på 70-talet och trekanten som är början på vägen som idag heter Gamla vägen.
Utmed Gamla vägen passerade vi Hårds leksaksaffär, hotellet Mariehill (där nu ett bananformat hyreshus ligger) samt byggnaden kallad ungkarlshotellet.
Därefter huset i eternitplattor som en gång i tiden inrymde Telegrafen, en herrekipering samt bageri.
Vi följde Gamla vägen och vid korsningen Strandvägen kunde vi se missionshuset / kulturhuset och minnesbilden av konsumbutiken nere i backen kom till oss. Vi tittade och tänkte tillbaka och såg oss passera manufakturaffär, post och pappershandel för att sedan känna lukten av Fiskjakobs torgförsäljning och därefter läderdoften i Möllers skoaffär.
Bruket har alltid funnits
Pappersbruket kom till Ställdalen sent 1800-tal som ett komplement till hyttan som fanns här tidigare. 1896 fick bruket namnet AB Stjernfors-Ställdalen. Stora Kopparbergs Bergslags AB köpte bruket 1961. Idag heter ägarna Ahlstrom-Munksjö. På platsen för brukets idag inhägnade parkering låg tidigare tvättstugan, ett av badhusen och kemickas affär. Minnena och berättelserna väcktes åter till liv och det blev ett långt stopp.
Och borta sedan länge var också all bebyggelse som låg mellan järnvägarna.
Tågen har alltid rullat
Ställdalen har varit en viktig knutpunkt för järnvägen och Kjell pekar och visar där det funnits en vändskiva för tågen. 2009 revs det sista stationshuset och idag har vi en glaskur och modern digital tåginformation. I samband med detta kommer samtalen också att kretsa kring den tragiska tågolyckan i januari 1956, där flera har klara minnen.
Av Veges affär är endast trappan kvar! Därefter fanns Saras korvkiosk och på somrarna hade hon kiosk vid badplatsen – Sågdammen. Den tidigare beteshagen med hästar mittemot är nu en skog.
Visst är det trist att se sin gamla skola förfalla, men den gav mig ändå mycket och minnena därifrån är till största delen ljusa!
Vi stannar till hemma hos Elin, tillfällig filial för Folkets Trädgård, för en vätskekontroll innan vi fortsätter ner till Dunderbo.
På vägen passerar vi Ställdals gård, en bergsmansgård från 1800-talet. År 2005 byggnadsminnesförklarades gården och den ägs av bruket.
Vi är i Dunderbo. Här låg tidigare tio röda huslängor, med ingång från sidan. Varje lägenhet bestod av ett rum och kök. Idag är det svårt att se några som helst spår av den bebyggelsen.
Vi fortsätter ned mot bruket och över bron till Filadelfia som idag står tomt för att sedan gå förbi det övergivna församlingshemmet och nå upp till Stelldalens hotell. Hotellet var till en början ett HSB-hus som byggdes om till hotell i början på 2000-talet. Det användes senast som flyktingförläggning 2015 och står sedan dess tomt. Centrumhusen byggdes runt 1956.
Gemensamskap inför framtiden
1960 hade Ställdalen 1 559 invånare och ca 600 personer jobbade på bruket.
Idag bor här 435 personer och inflyttningen är låg. Men tåget stannar här, bussen stannar här, industrin ”bruket” har överlevt alla förändringar. Och vi har något som inte många byar har – Folkets Trädgård. Där spirar det av allehanda växter och goda idéer och en framtidstro där vi alla kan vara med och bidra för att hålla vår by vid liv.
Ett stort tack till Kjell som tog oss runt och också tack till de i gruppen som delade med sig av sina minnen.
Artikeln gör inte anspråk på att förmedla en komplett bild av Ställdalens historia, utan är i första hand ett reportage om just denna trevliga vandring lördagen den 22 augusti, kl. 14.00-16.50 i skönt sensommarväder.
Text och bild: Gittan Holmström
Vilken bra och rolig idé med en gemensam promenad! Roligt att det var så många som slöt upp. Intressant läsning! Ett stort Lycka Till, till er alla som jobbar för Ställdalen framtid! Det är roligt att se så många starka ideella krafter!
//Anna-Lena Didić
Vilken fin promenad i det förflutna. Vad Kjell kan inte kan om Ställdalen är inte värt att veta.
Väldigt rolig och intressant läsning