På gentianasafari i Bergslagsskogarna
2018-07-01
Fält- och ängsgentiana är två växter som lever en tynande tillvaro p.g.a. att vi människor har förändrat vårt vardagsliv. Betesmarkerna har blivit färre och det finns färre slåtterängar.
Det är växter som behöver bli lätt störda på sina växtplatser för att föröka sig och leva vidare.
Fältgentianan ligger sämst till. Den finns främst på naturbetes- och slåttermarker men också på hedmark.
Ängsgentiana har klarat sig bättre. Den växer också på betes- och slåttermarker. Men den växer också på mullrik kalkhaltig mark. Gamla upplagsplatser för virke och skogsvägsdiken är bra platser att söka dem på.
Länsstyrelsen i Örebro har engagerat ett antal naturintresserade personer som floraväktare, däribland undertecknad. Dessa tilldelas växtplatser som skall besökas med jämna mellanrum för att se om populationer minskar eller ökar. Det gäller ett stort antal rödlista växter.
I Ljusnarsberg finns 11lokaler av gentiana. Under torsdagen gjordes ett besök på dessa växtplatser.
Till Tallvägen i Ställdalen kom Henrik Josefsson och Inger Holst från Länsstyrelsen samt Owe Nilsson från Karlskoga.
Owe är medlem i Karlskoga Naturskyddsförening och mycket botaniskt kunnig. Ambitionen var att besöka samtliga kända lokaler.
Dagen planerades över en kopp kaffe.
Så började resan .
I Lilla Kumlan gjordes ett kort stopp för att beundra ett stort bestånd av brudsporre.
Första stoppet för att räkna gentiana var vid Nyfallet. Där fanns det för 8 år sedan nästa oräkneliga exemplar. Nu hittades några få och de var mycket små förmodligen på grund av det torra vädret. Några var redan överblommade.
Färden gick vidare mot Ljustjärn. Där fann vi större ängsgentianor.
På västra sidan av Vällingberget fanns också några fina ängsgentianor.
Nu började det finnas ett behov av lunch, vila och sammanfattning.
På en av gentianalokaler fanns en rastplats som blev perfekt för en stunds återhämtning. Temperaturen låg på ca +28 grader men en svag vind gjorde pausen behaglig.
Vid Klosstjärn diskuterades framtidsutsikterna för de nattvioler som blommar där. Men vi kunde också beundra några vackra ängsgentianor.
Därefter var målet Bottenbo nere vid Nittälven. Även där hittade vi gentianor. En stunds tankar kring återställande av älvfåran efter flottningen i Nittälven dryftades.
En kollega till Henrik och Inger ringde och meddelade att hon sett gentiana när hon lämnade bilen på västra sidan av Hörksälven. Hon var ute för att inventera flodpärlmusslor.
Med kartans hjälp lokaliserades platsen. Beslut togs att göra ett sista stopp där innan dagen avslutades.
Mycket riktigt stod det ett antal vackra ängsgentianor där.
Vid halv femtiden slöt vi cirkeln på Tallvägen igen efter en mycket fin dag med många vackra upplevelser.
Naturligvis njöt vi av andra växter. Det fanns massvis av fjärilar, bin, humlor och andra flygande individer.
Här kommer några axblock.
Ormrot
Slåtterblomma
Höskallra
Kärringtand
Slåtterblomma och ängsgentiana.
Vädd. En blomma som man skall vara rädd om då den är en viktig näringskälla för bin,getingar och steklar.
och fjärilar.
Daggkåpa
Tätört. Är det någon läsare som vet hur man gör långfil av dem så hör av er till mig.
En innehållsrik dag var till ända. De redan registrerade lokalerna fanns kvar även om inte mängden av gentianan var så stor. Förhoppningsvis berodde det på den torra försommaren.Två nya växtplatser tillkom.
Är du intresserad av växter finns det två vägar att hjälpa till med rapportering. Dels länets egen florainventering men också den rikstäckande artdatabanken. Jag förmedlar gärna kontakt.
Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell
När vi hade vår månskensbondetid med handmjölkad ko, gjorde vi fil/långmjölk med tätört. Vi la några blad i den nyss mjölkade mjölken och lät den stå först i rumsvärme och sedan kallt. Vi lyckades bättre med det än med osten, som blev pipig, om vi lagrade den.