Med siktet inställt på Nittälvsdalen.

2015-04-11
Lördagmorgon. Frukost. Sedan packas kaffetermos och smörgås i ryggsäcken. Den här morgonen är Mördarheden i Nittälvsdalen målet. Men det är inte säkert att allt blir som man planerar. Det fick vi erfara idag.

Vid Uvbergsbron står det flera bilar.

Kring tält och vindskydd rör sig människor.

Några kurade fortfarande i sköna sovsäckar
Som Kopparbergarns reportrar är vi nyfikna på vad som händer. Vi stannade, gick ur bilen och började ställa frågor.
Det visade sig vara några syskon med familjer och vänner från Stockholm och Jönköping.

Kopparbergarns reporter fick ett samtal med Roger Åseberg. Han berättade att det var nionde året som de paddlade Nittälven ner till Ljusnarn.

Från början var de 9 personer men nu har antalet ökat till 24. Barn och nya vänner har tillkommit.
De tycker det är väldigt fint ordnat för campare efter älven. Det finns alltid torr ved och det är snyggt runt vindskydden. Toaletterna är fräscha.
Roger berättade om år 2011 då de hade sällskap med isblock på sin färd. Nästa varje år är det någon som får sig ett ofrivilligt bad. För barnen är paddlingen ett äventyr som de ser fram mot veckor i förväg.

En av deltagarna tyckte att maten som serverades var rena hotellmaten. Igår kväll åt man hemgjord ostkaka och renskav.

Morgonens frukost består av havregrynsgröt, blåbärssoppa och kaffe.
Dagens planering är att äta lunch vid Dansarbacken. Övernattningen görs vid Havsjömossen.
Imorgon, söndag, blir det lunch vid Nittbo för att framemot eftermiddagen landa vid Opera på Skäret.

Kopparbergarn sade hejdå och åkte vidare mot naturreservatet Mördarheden. Meningen var att lyssna efter hackspett, helst tretåig. Vi hörde trummning men fick inte riktigt klart för oss vad det var. Efter ett stund delade vi på oss. Bengt gick efter den branta delen medan hunden Jansson och jag gick leden. Vi skulle stråla samman vid ladan i norra delen av reservatet. Det är nu som det inträffar en malör som gör att vandringen blir lite kortare än vad som var planerat.

Leden var ordentligt översvämmad, så Jansson och jag sökte oss söderut för att kunna ta oss upp på fast mark. Vi nådde ett sånt ställe. Jansson hoppade elegant över vattnet och jag tog sikte på en tuva. Tog steget. Tyvärr låg mossan lös på dold is.
Jag gjorde ett fruktlöst försök att få tillbaka balansen men tyvärr lyckades det inte. Jag fick årets första utomhusbad. Eftersom jag inte kunde nå Bengt på mobilen var det bara att fortsätta promenaden till ladan trots att jag var blöt upp midjan. Vi drack vårt kaffe och gick sedan tillbaka till bilen. Där klädde jag av mig, tömde kängorna från vatten och svepte in mig i Janssons filt för att få tillbaka värmen.

Vårt abrupta avslut på vandringen gjorde att vi hann titta på hur våra intervjuobjekt vid Uvbergsbron packade kanoterna.
En helt vanligt lördagsmorgon kan bli något av ett äventyr med både trevliga och mindre trevliga upplevelser.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell