Kommer ni ihåg att det luktade brandrök 2014?

2025-07-16

Vi var nog många som trodde att det brann lite grann hos grannen. Det var totalt fel visade det sig.

Dags att få se hur det är i dag. Hur kommer man till 11-årsbrännan? Enligt kartan är det 65 kilometer fågelvägen rakt österut. Att åka fel är inte fel utan väldigt bra om man vill se det som man inte visste fanns. Att resan blev betydligt längre, är ett konstaterande.

Gula fält lyser vid vägkanten. Kan det vara raps? Vad annars? Känns nu som om vi har åkt väldigt fel. Vänder om. Vi fortsätter vår resa.

På kringelkrokarvägar hittade vi denna information till slut. Nu bränns det, bildligt talat. Är vi äntligen på rätt plats? Jo, denna informationstavla var bara början på något intressant.

Stenar där all mossa är brunnen och lite grönska med tinnar och torn i bakgrunden.

Mycket information om vad som hände för 11 år sedan.

Plockepinn av brunnen skog. Ofattbart hur elden kan påverka landskapet. Stenrikt är kanske en passande benämning?

Det är bekvämt att gå upp till tornet. Även för den som har rollator eller rullstol. De som byggt detta har tänkt att alla skall ha en chans att ta del av den brända jorden.

Det resliga tornet, 13 meter högt, har trappor upp till den översta våningen. Fascinerande byggnadsverk långt ute terrängen.

Utsikten från toppen där den fina cirka 300 meter långa spången/rampen/landgången syns.

Milsvid utsikt över det eldhärjade området. Lövträden är på gång med grönskan.

Ett stort antal barrträd står fortfarande upp. Men dryga delen är fallna.

Den nya skogen kommer så sakteliga. Ytan som brann i juli 2014 var cirka 150 kvadratkilometer.

Nu kom vi ut från grusvägen som är för att in komma till Hälleskogsbrännan, Kordinater: 59°54’46″N 16°08’59″E, om man hade åkt rätt från början. Här var platsen som vi skulle ha åkt in från början. Skylten finns vid Länsväg 668 Gamleby i jämnhöjd med Virsbo.
Nu blev det utfart i sakta mak. En plats som vi kommer att återkomma till för att uppleva naturens återuppbyggnad. Att få uppleva en natt med fullmåne vore nog en upplevelse för alltid. Det blir nog ett återbesök i höst. Fullmånen i september vore inte helt fel. Det återstå att se.

Foto och text: Bo Kempegård