Gamla bilder från Ställdalen.

2019-02-04
Ställdalens Naturstudieklubb har startat verksamheten för 2019.

Kvällens program lockade 38 personer. Förmodligen var det kvällens rubrik som lockade.

Håkan Mossberg visade bilder från det gamla Ställdalen. Han började med flygfoton från tidigt 50-tal.
Publiken uppmanades ge synpunkter och eventuella adresser till de visade korten. Om de var märkta var det bara med postlådenummer eller namn.

Håkans hustru Maud var med och fick agera sekreterare.

Många i publiken hade god lokalkännedom. Håkan fick många adresser och några berättelser att komplettera fotona med. Det var förvånandsvärt hur lite som förändrats på 70 år. Den stora förändringen var att dagens gräsmattor runt husen inte var så stor. Istället var det grönsaksland varav potatislanden var dominerande. Några hus hade byggts om när de bytt ägare men det var inte många hus som inte blev identifierade.

När det var dags för fikapaus var samtalsämnet Ställdalen och utvecklingen eller kanske avvecklingen av samhället. När smörgåsarna var uppätna och kaffekopparna tomma letade Håkan fram nya bilder ur sitt rika utbud.

Först fick vi se etiketter från bryggeriet som fanns i Ställdalen.

Vattenfabriken Svea i Ställdalen tillverkade bl.a. vichyvatten

och läsk med skogsbärssmak.

Det fanns ytterligare en vattenfabrik i Ställdalen. Bryggeriet i Hörken tillverkade förutom läsk också svagdricka.

I slutet av 1800-talet byggdes Bergslagsbanan. Den gick förbi Ställdalen och mot Göteborg. Bilder från byggnationen visar att det inte fanns så mycket annat än handkraft som gällde.

Det byggdes två stationer eftersom TGOJ och Bergslagsbanan inte kunde enas om en station. Det byggdes också två järnvägare mellan Grängesberg och Ställdalen.

Så här såg Bergslagsbanans stationshus. Personalen poserar i sina arbetskläder. Snygga karlar.

TGOJ.s stationshus var kanske inte så utsmyckat men brydde sin plats.
Nog är det synd att dessa vackra hus revs och byttes mot en byggnad av tegel. Antar att många minns den inte alltför vackra byggnaden.

Men en bildvisning utan bruket skulle kännas avkapat. En bild från tiden när det var järnet som skulle förädlas.

Lägg märke till de stora åkrarna med hässjor i förgrunden. Det var vanligt att man drev jordbruk intill fabriker och gruvor. De anställda hade möjlighet att köpa mjölk. Hästarna användes i företaget för transporter.

Det har hänt mycket med byggnaderna och tillverkningen har förändrats från sulfitfabrik till dagens moderna tillverkning.

Ställdalens Masugn 12 september 1918.

Vyn är upp emot järnvägen med älven i förgrunden.

Här en påminnelse om sulfitperioden.

Miljön runt byggnaderna var lantlig med högt gräs.

Det blev en kväll fylld av nostalgi.

Vardagen för dem som jobbade här var fylld av hårt arbete men kanske hade man mer tid för varandra. I samhället fanns all service man behövde. Post, bank och matvaroaffärer stod för vardagsbehovet. Det gick att köpa skor och kläder, besöka cafe’ och äta på pensionat Mariehill.
Ibland är det bra att titta bakåt för att kunna gå framåt.

Håkan avtackades med en kasse från Ställdalens Tryckeri. Den pryds av en tupp som Jeppe Nilsson för några årtionden sedan skar ut i trä. Maud tog den omedelbart till nytta. Den var bra att lägga sladdar till datorn i.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell