Familjecentralen i Församlingshemmet

16-10-28
Det är onsdag och man kan höra prat, skratt och joller från Församlingshemmet i Kopparberg. Några måste vara där och Kopparbergarn passar på att följa med, när en ung mamma med barnvagn är på väg in genom dörren med kodlås.

När vi kommit upp för trappan, ser vi Maria Brinck från BMM (barnmorskemottagningen) sitta på golvet och leka med några plastleksaker bredvid en förälder med ett par barn. Det är Familjecentralens lekdag för barn 0-6 år, som är igång och det är verkligen en febril verksamhet med riktigt många barn de flesta tisdagar.

Mitt på golvet leker ett par killar med en träjärnväg. De har byggt en lång bana med flera krökar och kör med tågvagnarna i glada färger. Kopparbergarns reportrar erinrar sig hur deras egna barn lekte på samma sätt med BRIO-järnväg för omkring 40 år sedan. Det är tidlösa leksaker, som ger lekglädje än idag.

Plötsligt undrar en liten krabat i ett lektält, vad som är på färde. Han viker upp fliken och kikar ut. Så får vi ta en bild av honom där han sitter och vi kan se att han har ett litet instrument, som han spelar på därinne.

I rummet bredvid hittar vi Avezoo och Sivan. Sivan är med som ledare, men ibland byts hon av av Avezoo, som också är med som mamma i gruppen. Här står de vid ett bord med en stor burk med pärlor och bredvid finns plattor att pärla på. Barnen gillar att pärla. Det här är ju en svensk uppfinning och många har aldrig varit med om det tidigare.

På bordet står också en symaskin och en ung kvinna sitter och syr koncentrerat. En liten bäbis, inte många veckor gammal, har just fått mat och har smackat och sugit behagfullt av den precis lagom varma naturliga maten, som mamma har.

En liten tjej påkallar uppmärksamhet. Hon har fått löfte om att göra en kylskåpsmagnet och nu är hon ivrig att få hjälp med det. Doris Sundqvist Jansson, som håller i verksamheten, sätter sig ner vid ett litet bord och så börjar pysslet.

– Nu måste vi koncentrera oss, säger hon och understryker det hon säger med ett pekfinger i vädret.

Den här tösen klarar sig själv. Hon sitter och målar med vattenfärg och när Kopparbergarn kollar bilden, målar hon sina fingrar och skrattar. Tocke tok! Vi skrattar med och har roligt tillsammans.

– På fredagarna är även vuxna med på träffarna. Det kan bli alldeles fullt med folk, säger Doris.

– Vi kan väl berätta, att det är verksamhet här även på måndagar, fyller Sivan in. Då är det Himlabus, fortsätter hon, en öppen familjeverksamhet.

Text: Inger Aftonljus
Foto: Björn Öringbäck