Vandring på Römyren.

2020-07-14
Ställdalens Naturstudieklubb har besökt Römyren för vilken tur i ordningen vet vi inte.

En av de största myrarna i kommunen.
6 personer mötte upp på Ahlstroms parkering för vidare färd mot Nittälvsdalen.
Blomrika vägkanter gladde ögat. Våra grusvägars vägkanter hyser en mycket rik flora. Allt från orkideér till vackra gräsarter.
Efter det vi passerat Kolbron kommer man till ett gammalt flygfält som en gång varit bas för besprutning och/eller utspring av konstgödsel. Nu har man slutat med det och de flygfält som fanns håller sakta men säkert på att växa igen.
När man kommer in på den smala skogsvägen som leder vidare mot Römyren kommer man snart fram så man kan ana Nittälven.
Efter något hundratal meter börja tallskogen få svarta fötter. Minnen efter skogsvårdsbränning för fyra år sedan. Blåbärsriset är mycket vackert med sin ljusgröna färg mot de svarta stammarna.
Vägen var fin och snart nådde vi parkeringen. En fin informationstavla berättar om projekten laif Taiga och Natura 2000. Laif Taiga driver man för att behålla skogens karaktär. En av åtgärdena är naturvårdsbränning. Natura 2000 är ett projekt som går ut på att behålla och i vissa fall återskapa de stora myrarna.

Vi går stigen mot Naturstudieklubbens fågelstation. Konstaterade att det inte gick så bra med rullator däremot tar man sig med lätthet fram med gåstavar.

Så var vi framme vid det lilla huset på en kulle med utsikt över myren. Utsikten är mycket njutbar. Delar av myren ligger i Hällefors kommun så även stugan.
Vid den fina grillplatsen skruvade vi korken av termosen och plockade fram äggsmörgåsar.
Med oss idag var Willy Andersson. Han var med och grundade Naturstudieklubben och var i över 50 år dess kassör. Ur sitt minne plockade han fram mycket intressant information och trevliga anekdoter från klubbens verksamhet. Kaija Remonen hade sytt nya gardiner som hon och Willy satte upp.

En tur ut på myren med fina spänger lockade.

På några ställen är det öppet vatten. Vi konstaterade att myren var väldigt vattensjuk så det var säkrast att balansera på spängerna.
Ute på en fastmarksholme på myren finns en fångstgrop. Den har rasat igen så nu är det ingen fara för att några djur skall fastna i den för att senare avlivas.

Inger Karlström och jag provade av den. Det finns fler fångstgropar i Nittälvsdalen.

Åter till stugan. Willy väntade att brasan för korvgrillning skulle tändas.

Med korvpaketet i högsta hugg väntade han på glöden.

Det är inte ofta Kopparbergarns skribent och fotograf ses tillsammans på bild men här väntar vi på dagens lunch. Kaija lånade kameran och förevigde händelsen.

Kaija, Ingrid och Anna Maria tycke att brasan var ett fint fotoobjekt.

När nästan all korv var uppäten kom det en regnskur. Då var stugan bra att ta till. Det var gott om plats så vi kunde hålla avståndet.

En fin upplevelse rikare och tillsammans med klubbmedlemmar som delar intresset för naturen, återvände vi mot bilarna.
Resa gick åter mot Ställdalen. Dagens utflykt sluta med glass i Folkets Trädgård. Det var fårbonden Björn Johansson från Danshyttan som sålde egentillverkad glass av fårmjölk. Mycket gott. Vi tog en promenad i trädgården för att se vad som hänt sen sist. Det är alltid något nytt som kommit till. Kan rekommenderas som viloplats under promenaden.

Nästa utflykt gör Naturstudieklubben nästa vecka när vädret visar sin soliga sida. Promenaden går till Märrijärvi. Vi går inte från Dansarbacken utan tar en lättare och närmare väg. Det tar cirka 15 minuter att gå och det är mycket lättgått.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell