Trevligt på Hemvändardag i Yxsjöberg

19-07-22

Efter drygt tre år i exil återuppstod en gammal tradition nämligen ett tillfälle att träffa gamla skol- och arbetskamrater och uppleva gamla minnen. Nu för tiden är det lika mycket en nostalgitripp, som det är en hemvändardag.

Någon blev stormande glad, över att det fortfarande växte borstnejlikor vid staketet bredvid deras gamla hus, som dom lämnat för trettio år sedan.

Nån saknade ungkarlsbaracken, som gett upphov till otaliga historier både sanna och osanna.

Detta tog eldsjälarna Kjell, Kenneth och Roland fasta på och bestämde sig för att försöka samla ihop spridda Yxsjöbor till en trevlig dag. Gissa om det drog folk. En del kom till och med nån timme för tidigt.

Det delades ut kramar och jubelrop, när det dök upp nån från förr. Själv träffade jag en skolkamrat, som jag inte sett på nästan sextio år.

Det var en hel del att gå igenom. Det var en hel del på busskalan. Jag hade förträngt eller glömt en hel del episoder som dåtidens vuxna förfasade sig över. Men i ärlighetens namn var busstrecken en västanfläkt mot nutidens härjningar. MEN VAR VAR ALLA DE VACKRA FLICKORNA FRÅN FÖRR? Kanske var det för att de sagt ja till nån tölp utifrån som kidnappade dem och var rädda för repressalier, som dom inte kom, men saknade var dom. Annars var det som om tiden stått still.

Att lyssna till alla dråpliga episoder, som Göran Bergdahl producerade med berättelser från ungdomstiden, var som att bläddra i en dagbok.

Sture Björk, orienteringsfenomen, hade även han en del upplevelser. Men för att sammanfatta lite av aftonen, är det helt klart ett heltidsjobb att få med allt. Kanske är det bra att inte allt kommit i tryck. Det kanske skulle ha tagit bort stämpeln att vi var en stillsam och lugn generation.

Några timmar senare kom kaffe med duppa, för att fylla på energin och historierna fortsatte flöda. Att alla ser fram mot nåt liknande framstod som helt klart.

Närvarande hemvändare text: Leif i Nittkvarn
Fot: Bo Kempegård