Smålommarnas tjärn

2014-06-11

Tisdag morgon. Jag tar mig med viss möda över den mjuka, blöta myren med morgonens mål framför mig. Smålommarnas tjärn. En skogstjärn c:a 100 ggr 200 meter. En av de sju tjärnar inom kommunen där jag känner smålommen häckar. När jag är på plats visar klockan 06.o1. En klar och varm junimorgon. Som väntat får jag genast sällskap av de pyttesmå knotten som verkligen uppskattar mitt sällskap. Dock är uppskattningen inte ömsesidig.

Jag sitter på tjärnens östra sida och på den motsatta ligger smålommen på redet och ruvar. Troligen två ägg vilket är det normala. Honan och hanen ruvar växelvis. Efter att många år suttit vid lomtjärnar har jag lärt mig att paret byter plats på redet två ggr per dygn. Ruvar i sextimmarspass. Medan den ena ruvar passar partnern på att flyga till någon större sjö för att förse sig med fisk. Oftast är dessa små skogstjärnar fisklösa. Detta par fiskar troligen i sjön Björken en halvmil österut där jag ofta ser smålom. Till min lättnad tilltar en uppfriskande vind vilken tvingar knotten sluta äta på mig och söker lä bland myrens ljung, odon och skvattram. En gök låter regelbundet höra av sig.

Ett gräsandpar gör en kort visit i tjärnens norra ände. I det lugna tempo naturen lockar fram finns tid för egna tankar.

Skvattramen står i full blom. De leder tanken till, förlåt, brännvin. Denna starkdoftande växt är utmärkt att krydda denna ädla dryck med. Man snoppar av de späda ljusgröna årsskotten. Stoppar en lämplig mängd i en flaska som man sedan fyller med brännvin. Lämpligen 32-prosentig sådan. Silar av drycken efter ett dygn och inväntar lämpligt tillfälle att inta denna. Till midsommaraftonens sill och nypotatis passat drycken perfekt. Varför då denna lågprocentiga dryck kanske någon. Jo,fördelen är att man kan unna sig ett extra glas om sillarna är många utan att dom börjar röra sig.

Väcks häftigt ur mina tankar. Ett tranpar landar under höga skrik på västsidan. Kameran greppas och några bilder avfyras. Tranparet drar sig undan bland myrens tallar. Strax därefter hörs ett kacklande från rymden. Två smålommar gör en lov över tjärnen på hög höjd och drar sedan österut. Tiden går. Kaffet i termosen är snart slut. Klockan börjar närma sig tio. Fyra timmar av denna sköna morgon har snart passerat. Jag funderar på att bryta upp.

Då skymtar något i den höga vegetationen norr om tjärnen. Jag uppfattar det som en grå rygg och ett huvud. Min direkta tanke är varg eller räv.  Det blev en räv när den kom fram till tjärnkanten. I munnen bär den en sork, troligen till sina väntande ungar.

Jag tar stöd med kameran mot tallen intill mig. Räven börjar följa tjärnkanten. Kommer allt närmare. När kommer räven höra ljudet från kamerans slutare? Vinden ligger rätt och räven har kurs rakt mot mig.

Så plötsligt uppmärksammas ljudet och räven tvärstannar. Spanar in mig. Kastar om och försvinner.

Väl tillbaka till bilen visar det sig att en huggorm bevakar den. Jag petar undan den med foten. Den hugger i stöveln och slingrar makligt undan.

Vilken förmån att vara pensionär och ha lusten och förmågan att uppleva vår natur.

Text och foto: Bengt Lundell