PRO korsar gnällbältet

2018-08-23

På exakt utsatt tid kunde de alltid resglada pensionärerna ta plats i den PRO-märkta bussen som under Christers säkra rattande alltmer drog sig söderut.

En ändring i programmet måste göras då ett museum som Hallsbergs kommun stod för måste kasta in handduken. Ett nytt ställe åt ett helt annat håll fick bli första anhalt vilket förorsakade ett litet lätt sorl men som i efterhand gavs fullt godkänt. Det föll sig så att i Kungsör fanns en liknande utställning fast större.

Eftersom guiden tagit fel på dag var det lämpligt att ta en bussfika med smörgås och kaffe medan ny guide ordnades fram. Det tycktes smaka bra eftersom det blev soprent på bordet.

Efter fikat kunde vi komma in och en dalmas som arbetade med utställningen kunde stolt visa mer än halva Sverige i miniatyr med järnväg, vägar, hus och kyrkor.

Alla i detalj efter foton och verkligheten.

Ett enormt arbete men om ett par år skulle hela Sverige vara klart att visa.

Det verkade vara mycket uppskattat även om det naturligtvis var grabbarnas koll på tidigare leksaker. Ett dyrt nöje, bara rälsen som nu fanns kostar mellan femtio och hundra tusen kronor och ett lok cirka femtusen kronor. Reservguiden gjorde ett utmärkt jobb. Vi kunde lämna Kungsör mot nya mål med lite hjärngymnastik ledd av Bosse på vägen mot nästa stopp

Resan gick västerut mot Kumla och till slut kom skylten som visade in oss till Kumla Sjöpark vilken består av två olika avdelningar.

Den ena med en massa blommor.

Den andra en restaurangavdelning Goda Rum där vi en massa hungriga pensionärer högg in på diverse läckerheter och kunde stilla vårt begär.

Mätta ock belåtna tog det nästan emot lite att åka till Sköllersta för korvinköp. Kanske det hade varit nyttigare att springa uppför Kvarntorpshögen i stället. Nu blev det inte så utan kylväskorna fylldes med olika läckerheter och vi kunde dra vidare.

Äntligen kom vi fram till huvudmålet nämligen Volkswagenmuseumet i Pålsboda. Nostalgin flödade vid åsynen av vår ungdoms mest bekanta bil.

Jag tror att nästan alla har trängt ihop sig i en bubbla och både frusit och svettats. Jag tror vi åkte tio stycken i en bubbla men vi kanske var lite slankare. Snacka om närhet

Samlingen sträckte sig från nittonhundrafyrtionio till sista bilen Det som var bra det var att i stort sett alla var orörda och inte renoverade. Det fanns ett åttiotal bilar varav kanske sextio skulle bjudas ut till någon som kunde ta över och driva vidare. Hur kunde jag vara så dum att jag bytte bort min bubbla.

Det var verkligen en upplevelse att komma hit och få historier om hur detta växt fram.

Vi konkurrerade lite med honom när vi dukade upp kaffe och kakor utanför verkstaden och lät oss väl smaka.

Ägaren hade ett eget cafe inne där men jag tror han blev nöjd när Bengan köpte all glass han hade i frysen och bjöd alla resenärer

Nu hade vi åkt kors och tvärs i gnällbältet så däarför var det naturliga att kosan ställdes mot norr. Lite svinn blev det vid bingohallen i Guldsmedshyttan men i övrigt kom alla välbehållna hem och tycktes trivas med resan Väl mött nästa gång

Med hjälp av Thyras kamera Text Leif i Nittkvarn