Korta nyheter

Flagcounter

Flag Counter

Väder

klart.se

Translate:

Många unga stjärnor på Skäret

Många unga stjärnor på Skäret

19-06-25

Trollflöjten kommer att spelas på Opera på Skäret i sommar och av alla de solister och körmedlemmar, som samlades till kollationering på måndagen var många unga förmågor.

Den här gången var inte Kopparbergarn med från början, utan kom just när kostym presenterade en del av de kläder, som kommer att användas i årets operauppsättning Trollflöjten. Den framförs förstås på tyska, men som vanligt finns översättning att visas under spelets gång. Trollflöjten är skriven av Wolfgang Amadeus Mozart i samarbete med Emanuel Schikaneder och operan hade urpremiär 1791 på Schikaneders egen teater, Theater auf der Wieden, i utkanten av Wien. 

Mozart var frimurare och det har delvis satt sin prägel på operan, som är en både glad och allvarsam saga. Talet tre spelar en viktig roll både för frimurarna och i sagovärlden.
Ouvertyren inleds med tre ackord, och allegrotemat består av tre sånger tre upprepade toner. Det tre gånger upprepade ackordet hörs även efter Sarastros ord, när han prisar Taminos tre goda egenskaper (dygd, tystlåtenhet, välgörenhet). Här förekommer tre damer, tre gossar och tre magiska instrument (flöjt, klockspel, panflöjt). Vid ingången till Sarastros rike finner Tamino tre tempel, och han söker inträde tre gånger. Slutligen får Tamino utstå tre prövningar. 

Vid fotograferingen fanns några riktigt unga medverkande med. 

Elin, Leo, Ebbe, Matheo, Kristin och Miranda berättade, att de är i två lag och ska vara de tre gossarna och kommer att sjunga tre sånger solo och tre med solister. Här fotas kören i bakgrunden.

Efter en paus med lunch fick vi presentation av solisterna och vi fick höra Giulia Bolcato sjunga som Nattens drottning tillsammans med Bengt-Åke Lundin på flygel,

Henry Neill den kända fågelfångarsången “Der Vogelfänger bin ich ja”

och Karl Huml en aria för Sarastro.

Sedan fanns möjlighet, att få prata med några av solisterna. Vi valde tre av dem som ska spela – Tamino, Nattens drottning och Papageno.

I rollistan finns två av flera figurer och en av dem, som är Tamino, är Kjetil Støa. Han spelar inte flöjt själv, men ser väldigt positivt fram emot att få agera Tamino. Det är första gången för honom och debut här på Opera på Skäret. 

Kjetil är från Verdal i Nord-Trøndelag, frilansare sedan 10 år tillbaka, har pluggat musikdramatik och klassisk sång på Musikkonservatoriet i Trondheim/Institutt for musikk/NTNU och avslutade sin utbildning på Operahögskolan i Stockholm. 

Förra säsongen debuterade han med stor framgång som Calaf i Turandot på Folkoperan i Sverige och han har framträtt som Rodolfo i La Bohème på Norrlandsoperan och med Riksteatern på turné i Sverige. 

– Jag vill verkligen stå på scenen, säger han, förutom att vara med familjen förstås. Han har två barn 7 och 4,5 år och de tycker också om att sjunga. 

På frågan om han sjunger något annat än opera, svarar han, att han liksom många andra har sjungit i rockband och dansband. Han har också övergått från att vara baryton till tenor, vilket han ser som en sångmässig utveckling. 

– Opera ger utmaningar som berikar, säger han också. Den är både teatralisk och fysisk och har på så sätt viss gemenskap med rockmusiken.

Nazan Fikret kommer från London och har rollen som Nattens drottning. Hennes far kommer från Turkiet och hennes mor från Irland, så hon har irländskt pass och är därför inte rädd för att Brexit ska inverka negativt på möjligheterna för henne att verka utomlands.

Hon studerade på Guildhall School of Music och Drama i London, debuterade redan som 13-åring och även hon är frilansare sedan 20 år tillbaka. 

Rollen som Nattens drottning i Trollflöjten har hon gjort flera gånger och hon blev förtjust i de vackra kläder hon får bära här på Opera på skäret, när hon gör sin Sverigedebut. 

– Här är så vackert, säger hon och ser ut över sjön, Very special!

Nazan har inte bara opera i sin sångskatt. Hon sjunger gärna Motown, en musikstil som har sin början i Detroit och har medverkat i olika musikaler. Hon är både sång- och pianolärare.

– Hela familjen är lärare, säger hon, både pappa och mamma. 

  

Så har vi Henry Neill, en i rollen som Papageno. Att han kommer från Oxford hörs mycket väl av hans accent och han har ett smittande leende. Henry tog sin examen på Royal Academy of Music Opera School efter att ha haft ett stipendium på St John’s College i Cambridge och har haft en fast anställning i London, men nu tänker han flytta till Wien för frilans. 

– Det är bättre, säger han, för då kan jag välja på ett helt annat sätt vad jag vill göra. 

Han berättar också, att han sjungit sedan han var liten, först i kyrkokör, sedan musikaler och landade till sist i opera. Papageno har han gjort tidigare på Deutsches National Theatre i Weimar, men det är premiär här i Sverige. 

– Det är en favoritroll, säger han där han står vid Ljusnarn och trivs. Här är fantastiskt, fortsätter han och är övertygad om, att det blir ett av de vackraste operaengagemang han har haft.

Henry säger att han numera inte sjunger något annat än opera, men även han var med i ett band som mycket ung och spelar gitarr.

Och visst är det vackert vid Skäret. En sådan här dag blir det ju mycket väntan, men den kan man ju utnyttja på trevligt sätt. Sitta i gräset och bara umgås,

eller som barnen – kasta smörgås i Ljusnarn.

Text: Inger Aftonljus
Foto: Björn öringbäck

 

Kommentarerna är avstängda