Gökotta.

2025-05-22

Elva morgonpigga medlemmar ur Ställdalens Naturstudieklubb samlades vid sjutiden vid klubbstugan i Stora Kumlan.

Samtliga var välklädda inför den något kyliga morgonen. I väntan på gökens välkända gö-kande, som säkert är det mest kända fågelläte vi har bland våra fåglar, underhölls vi av bofinkens och flugsnapparens ihärdiga drillserenader. Medhavt kaffe avsmakades till allmänt prat om bl.a. sommarens utflykter. Den förväntade göken hade annat för sig denna morgon än att avbryta våra samtal. Efter en god morgon återvände vi hemåt.

Den gamla och välkända gökvalsen får mig att tänka tillbaks på gången tid. Som gammal f.d. munspelare i flera musik-konstellationer hade jag, undertecknad reporter, gökvalsen med på min repertoar. När jag lärde mig gök-låten skaffade jag mig lite insikt om dess skapare och hans verk, som här följer.

Arkivbild

Kompositör av melodin Gökvalsen hette Emanuel Jonsson (1886-1956). Han var musikfanjunkare till yrket. Hans instrument var Esskornett. Detta var år 1918 på stumfilmernas tid. Filmerna gjordes mer attraktiva och underhållande med inspirerande levande musik.

På väggen i biosalongen där Emanuel spelade fanns ett gökur som också fått bidra med namnet Gyllene Göken till biografen i Stockholm . Varje hel och hal timma kom göken fram och roade biopubliken med sitt gök-ande. Emanuel började så småningom att härma göken med sin Esskornett, vilket snart ledde fram till den välkända Gökvalsen. Den blev succè. Valsen började spelas på offentliga lokaler runt om i landet och spreds snart ut i stora delar av världen.

Fram till ABBA-epoken på 1970-talet var Emanuel Jonssons komposition Gökvalsen den svenska melodier som blivit mest känd och spelad utomlands. I England lär melodin vara intron till många sportsändningar och Japansk teve har valsen som intro till en populär långkörare.

Bengt Lundell.