Första julmarknaden – första snön.

2017-11-13

Snön täckte marken när vi åkte till Vasselhyttan för att besöka årets första julmarknad.

Det var grått och blåsigt men inne i Vasselhyttans Bygdegård var det varmt och skönt.
Det var en skön stämmning i lokalen.

Första försäljaren som jag fick en pratstund med var Solgun Viberg. På hennes bord fanns vackra alster i rot. Allt material hade hon själv grävt upp, rensat och tvättat. Sedan skall det torka och när hon sedan behöver för att slöjda måste det blötas upp igen.

Bitte från Oskarslunds Honung,Vasselhyttan, saluförde lokalproducerad honung.

Karl-Axel Sundström är en duktig fotograf och fotograferar mycket i närheten där han bor.

Han visade en unik bild som visar när ett lodjur jagar hare. Det ser ut som haren jagar lodjuret men det finns harar utanför bild.

Robert Åhlund och Lenita Andersson är ny Vasselhyttebor. De har bara bott där ett par månader. På deras bord fanns Inga Brittas havrebollar. De är handgjorda av Robert. Skribenten kan intyga att de var goda.

Tord Westin från Kopparberg fick en pratstund med Håkan Johansson från Finnåker på vars bord det fanns trevlig saker i trä och handmålade kort.

Massor med stickat och vackra kuddar fanns på bordet framför Lisabet Ohlsson Waldens och Lena Nyström från Högfors.

Josefine Karlsson från Hörken, men uppväxt i Vasselhyttan, passade på att fylla en del av julklappsbehovet hos dem.

Ingen julmarknad utan tomte så även här. Alla i lokalen hade tydligen varit snälla.

Lahja Salonen från Löa är också duktig stickerska. Hon berättade att hon målat tidigare men att det slet på axlarna att sticka är bättre.

In hennes händer finns alltid en stickning när de är lediga från andra göromål.

På ett bord fanns hästar med olika mönster. Det var ”Byahästar” målade av Lilian Rådman.
Varje by väljer själva hur deras häst skall se ut. Hon tog upp en häst och sade att det här är Gräsbergshästen. Den är svart som berget, manen är linneor och sadeln är en daggkåpa. Det märkliga var att hon inte visste att jag är uppväxt i Gräsberg. Som läsarna förstår är jag nu ägare av en Gräsbergshäst i trä.

Det fanns fler hästar med målningar som man nästa kunde se varifrån de kom. Det här är hästen från Skattlösberg. Utsikt över milsvida skogar. Stjärnor från Dan Anderssons dikt
”Det är något bortom bergen”. Fiolen symboliserar också Dan Andersson.

Här kunde man köpa hembakat bröd till eftermiddagskaffet eller till kvällsmackan. Birgit Olsen hade många sorter att välja på.

Det blev en riktigt mysig eftermiddag med många goda samtal och trevliga möten.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell