En vandring i Ljusnarsbergs historia

2015-07-01

Ljusnarsbergs Församling bjöd på ett udda inslag i Kulturklimtar.

På söndagen arrangerades en kyrkogårdsvandring på nya kyrkogården. Stig Johansson , kyrkogårdföreståndare och kyrkoherde Carina Särnqvist guidade. Första gravsättning på denna kyrkogård var 1897.

Vandringen började vid Anna Norlings grav. Det kan tyckas konstigt att det står namnlös på gravstenen fastän hennes namn står där. Stig förklarde det med att när hon dog på 30-talet betydde namnlös att hon inte hade någon framträdande roll utan var rätt anonym. Anna var ensam med 7 barn så man anar att hon hade ett namn och var nog så viktig i sin mammaroll och fick slita för uppehället. Gravstenen kommer att finnas kvar för att den berättar en tidshistoria.

Så gick vi vidare till platsen där det står nio exakt lika stenar. Där vilar några av offren efter tågolycka söder om Ställdalen 1956. Att stenarna är lika beror på att dåvarande TGOJ bekostade dem.
De är familjegravar. De kommer också att finnas kvar eftersom dom minner om en händelse som så hårt drabbade byggden.

Lite för sig själv, invid häcken ner mot vägen, står en stor gravsten. Namnet Irma Fournell står inristat. Det är ett av offren för spanska sjukan i början på 1900-talet.

Så kommer vi till en stor grav. Stenen är hög och gravplatsen inramas av ett vackert staket. Det är Karl Fahlbecks familjegrav.

Vänder man sig sedan om ser man de s.k. allmänna gravarna. Det är små enkla stenar. Bengt Lundell som fram till sin pensonering för 10 år sedan var kyrkogårdsföreståndare hade hört berättas att det alltid fanns en öppen grav. Vid gravsättning fyllde man graven med den sand som blev en ny grav.

Nu vandrade vi mot Augusta Messings grav. Hon blev änka samma dag som hon födde sitt 9:de barn.
Maken dog i en gruvolycka.

Vi stannar till vid Leonard Ljungs (Gällström) sten. Han hade tagit namnet Ljung när han var i Amerika under en period. När han avled bodde han på torpet Enbo i Ställberg.
Ett besök vid Carl-Erik Hartmans viloplats kan ju inte åsidosättas. Han var byggdens spelman tros att han var född i Skrekarhytta. Han var född 1870 och kom till Kopparberg 1897. Dog vid 102 års ålder.
Far till Stig Hartman också en stor spelman.

Vi begrundade också några s.k. askgravar. Gamla sandgravar omgärdade med stenram som lämnats tillbaka från dödsbon och nu återanvänds. I varje gravplats sätts ner ett antal askurnor vilkas placering markeras med namnplattor. Anhöriga får pryda platserna med snittblommor och kyrkogårdsförvaltningen står för all skötsel. Ingen av dess gravar är lika.

På en av de senaste har man planterar ett ”sorgeträd”. Mycket vackert.
Prosten Linders grav fick också ett besök. Han sades vara en allvarlig och sträng person men mot sina konfirmander var en en kärleksfull lärare och därför mycket omtycket av dessa.
När promenaden var klar hade deltagarna en hel del undringar och frågor som Stig fick besvara.

Så tackade vi Carina och Stig med en varm applåd för en mycket intressant information kring några av de gravar som har en speciell historia på Nya Kyrkogården och lämnade denna fridfulla plats.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell