Korta nyheter

Flagcounter

Flag Counter

Väder

klart.se

Translate:

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar

2018-12-09

En svala gör ingen sommar, och en sommar gör ingen klimatförändring.
Och påståendet ovan gör ingen till klimatändringsförnekare, men man måste inte, som hönan i sagan, fara omkring och ropa “Himlen faller ner, himlen faller ner!” bara för att vi haft en torr och varm sommar.

Det finns ändå ingen anledning att betvivla att en pågående klimatförändring äger rum, det gör den säkert – nu som tidigare, i historisk tid och förhistorisk.

I Nordeuropa har nedisningar omväxlat med värmeperioder av vad vi i dag kallar medelhavsklimat, men liknande, mer eller mindre dramatiska förändringar har förekommit i alla världsdelar – oavsett om tidsperspektivet är 1000, 10 000, 100 000 år eller mer.
Förutom de långsamma förändringarna, som sträcker sig över årtusenden, varierar klimatet inom lite snävare gränser i en annan takt.
Troligen kommer också klimatförändringar att ske i framtiden, i såväl kort som långt perspektiv – med eller utan människans påverkan.
Visst kan olika händelser ofta sättas i samband med varandra och påfallande ofta kommer det teorier om vad som orsakar ”extremväder” och klimatförändringar. På 1950-talet trodde till exempel många att det berodde på atombomben. Och alla vet väl, att man inte ska slå ihjäl en spindel, för då blir det regn!
Numera pågår mera seriös forskning kring klimatförändringar och deras orsaker.
Det senaste århundradets mätningar tyder på att vi just är på väg ut ur en 600 år lång period med temperaturer betydligt lägre än i vår nutid, medan det dessförinnan länge varit varmare än nu. Resultaten kan också tolkas så, att uppvärmningen just nu sker i snabb och accelererande takt, men man behöver inte vara ”klimatförnekare” för att inse hur kort mätperioden är i planetens eget perspektiv.
Den tid, som temperaturmätningarna spänner över, sammanfaller som bekant med industrialismens snabba utveckling, ökad användning av fossila bränslen men också med en skenande befolkningstillväxt och dito konsumtionsökning.

Under denna tid har antalet människor på jorden stigit från 1,5 miljarder till nästan 8, vilket innebär en femdubbling, och även fast de flesta lever under enkla eller usla levnadsförhållanden, förbrukar andra desto mer av energi och ändliga resurser.
Men alla vill ha det bättre. Lever man i ett kallt klimat, vill man ha värme och i ett varmare klimat vill man ha svalka. Och alla vill ha god mat, bra bostad, goda kommunikationer, bra sjukvård och så vidare.
Dessutom vill vi bevara vår natur som den ser ut i dag, fast helst med stabila livsförutsättningar för alla nu levande arter av växter och djur på land såväl som i havet.
Allt detta kräver energi, och all energi omvandlas till slut till värme som bidrar till den globala uppvärmningen.

Mot den bakgrunden är det inte så svårt att dra slutsatsen att visst kan människan orsaka påverkan på klimatet, såväl som på miljön i övrigt. Men frågan är inte bara om, och hur, vi kan påverka klimat och miljö till nytta för alla nu levande såväl som för kommande generationer, utan berör också ämnen som social och ekonomisk jämlikhet.
Rent konkret: Ska vi jobba för att behålla världen som den är, så att vi som flyger på semesterresor i dag kan fortsätta flyga även i framtiden? Eller ska vi räkna med att jordens alla åtta miljarder människor ska kunna leva som vi – snarast, men även i en lång och hållbar framtid? Och hur bär vi oss åt för att morgondagens 10, 20, 50…. miljarder ska få leva som som vi?
Omöjligt?
Troligen måste vi som lever i världens rika länder, överge tillväxtekonomin, sluta att producera skräp och i stället satsa på kvalitet. Vi måste ställa krav på långa garantitider och möjligheter att enkelt byta delar som förslitits eller gått sönder. Och när en produkt slutligen måste tas ur bruk, ska varenda del återvinnas. Vi måste nog också i övrigt satsa globalt på produkter och tillverkningsmetoder som är långsiktigt hållbara för människor och miljö, stoppa och vända världens befolkningsökning till en nivå som är i balans med en god livskvalitet och cirkulär ekonomi samt övergå till att all mänsklig energianvändning ska komma från förnyelsebara källor.
Dessutom fordras nog att vi alla inser, att alla människor har samma grundläggande behov och samma mänskliga rättigheter, samt att vi omvärderar begreppet rikedom, som egentligen inte kan mätas i pengar och prylar, utan endast värderas i kärlek till medmänniskor och livet självt.

Text: Björn Öringbäck

Kommentarerna är avstängda