News

Translate:

Flagcounter

Flag Counter

Väder

klart.se

Arkiv

Debatt 2013

Debatt 2013

Kopparbergar’n ger sig inte själv in i några politiska diskussioner, men politiken är en viktig del av vårt samhälle och därför lämnar vi utrymme för seriös politisk debatt.

13-12-23 Vi i Miljöpartiet de gröna i Ljusnarsberg ber om ursäkt…

• Vi läser i lokala medier om det som beskrivs som cirkus inom politiken i Hällefors kommun och vi känner härmed att vi, om några, ska be om ursäkt för det. Förlåt oss alla väljare.
• En rättsskandal har uppdagats i Sverige under hösten där en människa idag har blivit frikänd från xx mord. En skandal både för de anhöriga och för de inblandade i denna soppa. Det är med tunga ord och efter stort övervägande vi från Mp i Ljusnarsberg ber alla om ursäkt.
• Den 19:e november var en tung dag för alla svenska fotbollsfans. Då sköt Ronaldo bort oss från ett spännande, nervkittlande, nagelbitande VM slutspel i fotbollens hemland Brasilien. Varför räckte inte Zlatans mål till? Hur kunde backlinjen ha den uppställningen när vi visste hur Portugal skulle spela? Det har nu gått en månad sen detta hände och många sår har slickats. Hamrén har pratat om att ta nya tag, men ingen har egentligen tagit på sig förlusterna. Ni får gärna titta ner på oss nu, för vi känner dock att vi har ett sådant stort ansvar, så här kommer vår helt ärliga och uppriktiga ursäkt till det svenska folket. VI BER SÅ SÅ MYCKET OM URSÄKT. Hoppas ni kan förlåta oss i Miljöpartiet de gröna i Ljusnarsberg.

Ovan rader kommenteras säkerligen av er som ÄNTLIGEN är det någon som tar ansvar. Men det kanske finns även någon läsare som tänker, vad i hela hel*¨¨*e pratar de om?

Varför är det fel att vi tar ansvar för vad någon annan har gjort? Är vi inte ansvariga för vad andra gör? Eller är man ansvarig för vad man själv gör och ska dömas därefter? Jo det är väl så trots allt. Vi kan inte ta på oss ansvaret för ovan tre exempel eller vad någon annan gör. Lika lite kan vi bli anklagade för vad någon annan har gjort. Logiskt eller hur? Till denna rad är vi övertygade om att vi har med er läsare till 100%.

Men i dagens Sverige så möts ofta nyinflyttade människor av just ovan bemötande. De får ta mot spott och spe, hat och förakt för vad ev. någon annan har gjort. Vari ligger skillnaden någonstans? Hur kan vissa trångsynta människor fått möjligheten att till viss del ta över agendan i vårt samhälle? Ett samhälle som är byggt på solidaritet, där vi alltid har förstått innebörden av att värna om varandra. Där det har funnits ett enda stort OSS, och inte VI och DOM. När ska fler vakna upp och bedöma människor för de individer de är och inte för den grupptillhörighet de blivit insorterade i?

På nationell nivå så har VI och DOM tankarna landat i att Sveriges Riksdag numera har åtta partier under denna mandatperiod och åtta partier har även god chans att nå den nya mandatperioden. Ett parti utmärker sig mer genom att företrädare för partiet har en väldigt osolidarisk människosyn. Avslöjanden duggar nästan lika tätt som duggregnet gör denna vinter. Vill vi verkligen att människor med den osolidariska människosynen ska vara de som har makten/bestämmandet över vår skola, vård och äldreomsorg? Områden där SOLIDARITET och människors LIKA VÄRDE är om möjligt, ännu viktigare än i övriga samhället. Självklart är även här valet fritt, men tanken skrämmer om de åsikterna får bestämma över samhällets viktigaste funktioner.

På lokal nivå så bildas gärna små kärngrupper som känner sig missförstådda och att allt och alla är mot dom.
Lika välkänt är att det då är utmärkt att hitta en grupp av människor som man kan skylla på. Några som är ansvariga för det i samhället som inte fungerar tillfredsställande. Inget unikt, så har det alltid varit. För er som har en liten liten liten kunskap i historia vet att de tankarna har funnits förut i Europa. De största och grövsta exemplen hittar vi i Hitlers Tyskland och i Stalins Sovjetunionen. De har även förekommit i forna Jugoslavien och i Rwanda. Tyvärr kan listan göras lite längre. Det sägs att man lär sig av historien, men gör vi det?

Märk väl att vi påstår absolut inte att allt fungerar tillfredsställande i samhället, men vi söker inte heller syndabockar för det genom att peka ut grupper av människor. Hur vi vill lösa de brister och utvecklingsbara sakerna i vår kommun (Ljusnarsberg) återkommer vi till om i vår. Till dess hoppas vi att ni ALLA njuter av helgerna och vi önskar ER

God Jul och ett Gott Nytt År.

Miljöpartiet de gröna i Ljusnarsberg

Ronnie Edvardsson
Natalie Peart
Jessica Kähäri
Kevin Peart
Jimmy Gustavsson

13-11-29 Svar till Ulf Hilding angående skolorna i Ljusnarsbergs Kommun.
Svar från miljöpartiet
Länk till svaret

13-11-25 Svar till Moderaternas budgettankar
Svar från Miljöpartiet
Länk till svaret

13-11-25 Svar på debattinlägg från Ronnie Edvardsson (mp)
Svar från moderaterna
Länk till svaret

13-11-21 Svar på Ewa-Leena Johanssons inlägg
Svar från Moderaterna
Länk till svaret

13-11-14 Svar av Ewa-Leena Johansson
Svar till Moderaterna
Länk till svaret

13-11-13 Remiss Kostutredning
Remissvar från Miljöpartiet
Länk till remissvaret

13-11-13 Remiss Kostutredning 
Yttrande från Kraftsamling för Ljusnarsberg
Länk till remissyttrandet

13-11-04

MODERATERNA VILL HÖJA SOCIALBUDGETEN FÖR 2014 MED 1 MILJON KRONOR
Inom Kort ska Ljusnarsbergs Kommunfullmäktige fatta beslut om den anslagstilldelning för kommunens olika verksamheter som ska gälla nästa år. Totalt ska 237 miljoner kronor fördelas på 20 olika verksamhetsområden. Moderaterna anser, att anslagen i några fall är för knappt tilltagna och föreslår därför förstärkningar av anslagen på sammanlagt 1,7 miljoner kronor. Största höjningen går till socialbudgeten.

Den sociala verksamheten har de senaste åren kostat betydligt mer än budget varje år. För 2014 förslås en budget på 89 miljoner kronor. Moderaterna anser, att den sociala verksamheten behöver ytterligare 1 miljon kronor 2014. Det är framför allt behoven inom handikappomsorgen och hemtjänsten som kräver mer pengar, men även individ- och familjeomsorgen behöver ekonomisk förstärkning.

Även ett par andra verksamheter behöver ökade anslag. Kommunens matlagning för skolorna, hemtjänsten och äldreomsorgen beräknas kosta 3,2 miljoner kronor 2013. Verksamheten har kostat mer än budget under en rad av år. En utredning genomförd av en utomstående konsult har lagt fram olika förslag för att minska kostnaderna. Åtgärderna hinner dock inte genomföras under 2014 och Kostorganisationen kommer att behöva mer pengar än det föreslagna anslaget på 2,6 miljoner kronor för att klara 2014. Moderaterna föreslår, att anslaget höjs med 300 000 kronor till 2,9 miljoner för 2014.

Också kommunfastigheterna har kostat mer än budgeterat de senaste åren. 2013 beräknas verksamheten kosta 3,9 miljoner kronor i drift vilket är 0,7 mkr mer än budgeterat. Underhållet av kommunens fastigheter är genomgående eftersatt och det talar för, att driftskostnaderna snarare kommer att öka än att minska. Moderaterna anser at en realistisk budget för 2014 är 3,8 miljoner kronor i stället för föreslagna 3,4 miljoner.

Förskolorna och skolorna kostade för några år sedan regelbundet mer i drift än anslagen budget. Skolorna har idag inga ekonomiska problem och en personalökning inom förskolan motsvarande omkring 0,5 miljoner koronor har därför kunnat genomföras under 2013. Inom högststadiet finns dock problem med låga betygsnivåer och för många elever har det senaste året lämnat årskurs 9 utan att bli behöriga att söka till gymnasiet. Moderaterna anser att problemen har sin grund i organisation och arbetsmetoder. Först när brister på det området har åtgärdats kan det bli aktuellt att öka anslaget till skolan. Tills vidare föreslår vi att IT-systemet för uppföljning av betygen förbättras genom anskaffning av en tilläggsmodul för 50 000 kr.

Det förslag till budget för 2014 som Socialdemokreterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans vill att Kommunfullmäktige nu ska godkänna visar på ett sammanlagt överskott på 10,7 miljoner kronor. Vi anser, att det är mer realistiskt att räkna med ett överskott på 9 miljoner kronor, sedan anslagen för social omsorg, kostverksamheten och fastigheterna fått nödvändig förstärkning. Ett överskott är nödvändigt för långsiktigt hållbar ekonomi, men att skruva upp resultatet till över 10 miljoner kronor på bekostnad av verksamheterna är inget annat än skönmålning.

Gunnar Fransson, gruppledare M
Ulf Hilding, Oppositionsråd M
Daniel Johansson, Ordförande M-föreningen

13-10-17 Remiss Kostutredning 
Svar från Moderata Samlingspartiet i Ljusnarsberg
Länk till remissvaret

13-10-17 Badet på Gillersklack.

Torsdagen den 14 oktober 2013 fattade kommunfullmäktiga beslutet att sälja badanläggningen för den symboliska summan av 1kr. Detta har vållat en del debatt i i Ljusnarsberg och på insändarsidorna. Beslutet fattades efter ett hastigt påkallat Kommunstyrelsemöt någon timme före Kommunfullmäktigemötet. För att reda ut begreppen och klargöra Nya Moderaternas handlande känns det angeläget med en förklaring.

Gillersklack har ända sedan det byggdes under 70 och 80 talen varit en förlustaffär för kommunen. I dag är anläggningen nersliten och i behov av en restaurering för ca 6 till 8 milj.kr. Dessutom kostar den 1,2 till 1,5 milj. kr i årligt driftbidrag. Anledningen är naturligtvis dålig utnyttjandegrad. Att nu investera så mycket pengar i en anläggning, som under flera tiotals år bara genererat stora kostnader för kommunen, känns inte ansvarsfullt. Genom att avhända sig anläggningen slipper kommunen ifrån akuta investeringar på flera miljoner. Dessutom frigörs framtida skattepengar som kan användas inom kommunens kärnområden, som omsorg och skola.

Därför biföll Moderaterna att hela Gillersklack övergår till en och samma ägare som de övriga anläggningarna på Gillersklack. Nämligen JH Group.

Ursprungshandlingarna till kommunfullmäktige innehöll även ett hyresavtal med JH Group. Detta återremitterades då moderaterna inte accepterade förslaget. Hyresavtalet var undermåligt skrivet. Inga åtaganden och förpliktelser från entreprenören fanns stipulerade. Inga konsekvensbeskrivningar i händelse av att hyresvärden inte fullföljde sina åtaganden fanns. Den föreslagna hyrestiden var 5 år vilket vi moderater ifrågasatte. Den månatliga hyressumman föreslogs vara 35000 kr. Vi ansåg också att den juridiska utformningen av avtalet var alltför enkel.

Tack vare Nya moderaternas agerande finns i dag endast ett godkänt köpekontrakt. Vi har också sett till, att ett nytt förslag till hyresavtal gällande simbadet utarbetas. Där skall säkerställas att kommunen mot en rimligavgift får tid till simundervisning, pensionärssimning och tillträde för allmänheten. Avtalets löptid ska begränsas och möjligheter till uppsägning ska finnas om inte villkoren uppfylls.
I dagsläget finns alltså inget hyresavtal.

Vi hoppas naturligt vis att JH Group som vill överta badanläggningen förmår driva och utveckla hela Gillersklack till en lönsam anläggning. Detta skulle vara utvecklande för hela bygden.

2013-10-16.
För Nya moderaterna i Ljusnarsberg.
Gunnar Fransson

13-09-02 Kyrkoval, det förbisedda valet. 

Många av oss har åsikter om kyrkan och dess plats i samhället. Nu har vi åter möjlighet att gå till valurnorna nu den 15 september. Många församlingsbor har vid tidigare val avstått från sin möjlighet att påverka. Jag hoppas vi skall vända trenden i år.

Det är tre val som skall göras, till kyrkofullmäktige i den egna församlingen, till kyrkomötet och till stiftsfullmäktige.
En förtroendeval till kyrkofullmäktige har ansvaret att utveckla Svenska Kyrkans fyra grundpelare som är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Församlingens präster råder över gudstjänsten utformning, men de förtroendevalda och församlingsmedlemmarna har möjlighet att styra inramningen.
Undervisningen inriktas bl.a på konfirmation, barnverksamhet och vuxensamtal. Här har den förtroendevalde genom erfarenhet och budgetstyrningen en stor påverkansmöjlighet att bestämma vad som är viktigt och också utveckla nya verksamheter.
Diakoni är något som vi alla kan komma kontakt med. Vi kan alla drabbas av livskriser och behöva tala med någon som har tystnadsplikt, ger tröst och framtidstro. Det finns många exempel på hur kyrkan har ställt upp när vardagslivet ställts på ända.
Mission är inte bara den hjälpverksamhet som bedrivs ute i världen. Även i de enskilda församlingarna bedrivs mission genom ett aktivt församlingsarbete.

Som förtroendeval har man ett ansvar som arbetsgivare för den anställda. En god arbetsmiljö har stor del i att församlingsarbetet skall fungera.
Ansvaret för begravningsverksamheten vilar på församlingen. Alla kommuninnevånare, även icke församlingsmedlemmar är med och betalar begravningsavgift för den verksamheten. Det garanterar oss en värdig avslut på livet. Den ger också församlingen utrymme till att vårda begravningsplatserna. Många lagar styr begravningsverksamheten men de förtroendevalda har också stora möjligheter att utveckla och förnya.
En god ekonomisk insikt är också en egenskap man bör ha när man arbetar med kyrkans utveckling. I församlingsarbetet sker en ständig utveckling av verksamheten där förtroendevalda har ansvar för att verksamhet och ekonomi följs åt.

Intresset av att göra kyrkan synlig och ge den en naturlig plats i samhället, utan politiska inriktningar, bör vara en ledstjärna för de förtroendavalda.
Att förvalta de kulturhistoriska värdena som våra kyrkor med dess inventarier såsom tavlor textilier, ljuskronor och med mera är viktigt. Att vårda vårt kulturarv ger oss en identitet som vi kan föra vidare till kommande generationer.

Gå till valurnorna den 15 september. Du har möjlighet att kryssa högst tre kandidater på valsedeln. Vem eller vilka anser du kan föra församlingsarbetet framåt och i den riktning du önskar?

Thyra Lundell

13-08-15 Svar på Ulf Hildings insändare:

Komplettering angående ”Politikerkostnader i Ljusnarsberg”

Enligt statistik så ökade våra politiska kostnader markant mellan åren 2010 – 2012.
Det enda beslut vi fattat i kommunfullmäktige om någon utökning i politiken är just inrättandet av ett oppositionsråd. Och enligt en delgivning från kommunfullmäktige i februari i år så kostar oppositionsrådet 25,65 kronor per invånare ( 94446 kronor x personalförsäkring ca 32% (lägre pf för politiker än anställda) / 4860 invånare = ca 25,65 och inte 14,49).
Jag delar inte Ulfs uppfattning att det gjorts tjänstemannaförändringar som endast drabbat oppositionen, hur tänker du då?? När det görs neddragningar av antalet tjänster så drabbar den servicen till alla, såväl alla medborgare som alla politiker, eller hur ??

Vi har bett om en mer utförlig rapport utifrån den lämnade statistiken eftersom vi vet att den inrymmer så mycket mer än politiska kostnader.
Tex så återfinns tjänstemän, revisorer, hela vår andel av överförmyndarverksamheten med arvoden för samtliga gode män (som vi vet har ökat eftersom alltfler har behov av hjälp med ekonomin) men också fler kostnader. Det är lätt att tro att under rubriken ”Politiska kostnader” så återfinns bara våra arvoden, men så är det inte. Hoppas media kommer skriva lika mycket om den fullständiga avrapporteringen när den kommer !

Ewa-Leena Johansson, kommunstyrelsens ordförande

13-08-14 Politikerkostnaderna i Ljusnarsberg

Tidningarna har uppmärksammat, att politikerkostnaderna i Ljusnarsberg är höga jämfört med liknande kommuner i Sverige. Som en förklaring bland andra har framförts, att oppositionspartierna har drivit fram att en post som oppositionsråd på 20 % .
Kommunens kostnader för politikernas arvoden, sammanträden och partistöd år 2012 var per innevånare 539 kronor. De tillkommande kostnaderna för oppositionsrådet år 2012 var per innevånare 14:49 kronor. Det ökade kommunens politikerkostnader per innevånare med 2,7%.
Samtidigt med att posten som oppositionsråd tillkom minskades kommunens administrativa personal, vilket gjorde det svårare för oppositionspolitikerna att följa med i den kommunala ärendegången. Med ett oppositionsråd förbättras oppositionens möjligheter till inblick i den kommunala verksamheten.
Ulf Hilding

Nytt svar av Ulf

Nytt svar av Ewa-Leena

Debattinlägg: Kommunala riskkapitalbolag

13-07-23/UHi
Nya kommunala finansäventyr?

Snart har Ljusnarsbergs Kommun avvecklat de sista resterna av de stora satsningarna från 1970-talet, som skulle ge arbete, tillväxt och kommunalt välstånd: Gillersklacks skidanläggning och Kolartorps Industriområde. Något stort, varaktigt tillskott till arbetsmarknaden i Ljusnarsberg gav de inte och det tog många år och blev dyrt att göra sig av med den belastning på kommunens ekonomi som de medförde. Nu tycker kommunalrådet Ewa-Leena Johansson tydligen att det är dags att i stället försöka med ett kommunalt riskkapitalbolag för att skapa nya arbetstillfällen.

I riskkapitalbolag ska sysslolösa ska sättas i arbete för att förränta sig, med risk att det inte blir något alls, förstås. För en kommun finns inga sådana pengar. Allt behövs för att täcka behoven inom skola, vård och omsorg. Ljusnarsbergs Kommun är dessutom i det skicket, att kommunen ligger nära gränsen för att få ta nya lån. Det är avbetalning i stället för upplåning som gäller.

För att skapa en ny arbetsplats i Sverige idag krävs vanligen investeringar på flera miljoner i lokaler, maskiner, lager osv. Tio nya arbetsplatser kan kräva investeringar på 30 miljoner kronor eller mer. Men bara pengar räcker inte. Det behövs också människor med bra utbildning att anställa. Här har kommunen i motsats till riskkapitalbolagen ett ansvar: att se till att de som går i skolan lämnar denna med fullständiga betyg som ger tillträde till gymnasiet och yrkesutbildning. I Ljusnarsbergs Kommun behöver skolans resurser förstärkas, så att betygen höjs och fler blir behöriga till gymnasiet.

Ljusnarsbergs Kommun har redan satsat över 50 miljoner kronor i ett bryggerilager. Det var till fördel för bryggeriet, som kunde rationalisera sin verksamhet, men några nya arbetsplatser har det inte blivit. Äldreomsorgen behöver byggas ut ytterligare och om det sker behövs också fler anställda där. Kommunens fastigheter behöver renoveras för minst 100 miljoner kronor. I båda fallen finns det plats för stora investeringar. Utan risk.

Ulf Hilding
Oppositionsråd (M) i Ljusnarsbergs Kommun

Svar

Det är med både förvåning och stor förvirring jag läser Ulf Hildings insändare, kan det bero på all sol och värme?

Till att börja med skriver Ulf att kommunen avvecklat industriområdet Finnhyttan samt Klacken anläggningen. Finnhyttan är absolut inte avvecklat men har övergått i annan ägo, dvs företag som jag anser mer lämpade att äga och utveckla sina företag och lokaler. Att dessutom dra slutsatsen att dessa industrilokaler och Klacken anläggningen inte betytt någonting för sysselsättningen hittills eller i framtiden tycker jag är ett magstarkt påstående. Jag besitter inte de siarkunskaperna för att gissa mig till hur det sett ut om vi inte haft dessa men däremot tycker jag att med de nya ägarna hoppas jag att företagen skall kunna utvecklas och att arbetstillfällen både bibehålls och tillkommer.

Vidare har Ulf Hilding tolkat att jag vill starta ett riskkapitalbolag som han dessutom anser skall anställa sysslolösa. Jag har i en insändare i NA påpekat problematiken för entreprenörer att få tillgång till statkapital/utvecklingskapital i Bergslagen då de verkar på en tuff marknad. Därmed inte sagt att vi skall starta, det får bli en senare fråga för oss att besluta om. Helt klart så råder ett stort missförstånd, ett riskkapitalbolag anställer inte sysslolösa utan sysslar bara med att som ytterligare finansiär bidra till företagslån (som sedan skall återbetalas). Jag delar helt uppfattningen om vikten av att vi behöver öka måluppfyllelsen i skolan och kvalitetsutveckla och öka bemanningen i äldreomsorgen och de 100 000kronor (som förslaget ligger på) i engångssatsning i ett riskkapitalbolag räcker på långa vägar inte till en sådan satsning, men fler arbetstillfällen och människor som betalar kommunalskatt möjliggör sådana satsningar.
Stycket om vad det kostar att starta en ”arbetsplats” förstår jag inte så det blir svårt att kommentera. Tror många med mig rynkar ögonbrynen och funderar på vad som avses, det finns mängder med arbetstillfällen inom exempelvis tjänstesektorn som inte alls kostar dessa svindlande summor som anges.

Ditt sista stycke och påstående vill jag påstå innehåller ett antal felaktigheter. Kommunen har inte satsat över 50 miljoner kronor på ett bryggerilager, var har du fått dessa uppgifter från? Kommunfullmäktige beslutade våren 2010 att bygga ett lager vid Kopparbergs för max 45 miljoner och syftet var att säkerställa de arbetstillfällen som då fanns där, något annat har inte beslutats. Det är nu tre år sedan vi började bygga lagret som togs i bruk för 2,5 år sedan och sedan dess har fem miljoner amorterats varje år och detta fortsätter, så detta är något som i slutänden inte skall kosta skattebetalarna i kommunen en enda krona.

Ulf skriver ändå att några nya ”arbetsplatser” inte skapats på Kopparbergs. På grund av semester och kort svarstid har jag inte hunnit kolla upp exakta uppgifter men jag är övertygad om att byggandet av lagret skapat förutsättningar för fler arbetstillfällen i Kopparberg. Och med tanke på de stora försäljningsavtal man lyckas få nyligen så hoppas jag på ännu fler arbetstillfällen inom kort.

Nu tänker jag besöka ett av våra äldreboenden för att fira en dam som fyller 100 år. En härlig inledning på en helg med massor av trevligheter såsom guldvaskning, mineralmässa och 10-års jubileum på Opera på Skäret. Fortsatt skön sommar på Er alla !!

Ewa-Leena Johansson (s)
Kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsbergs kommun

Svar om kommunala riskbolag.

Kommunalrådet i Ljusnarsbergs Kommun Ewa-Leena Johansson har lagt fram en idé om att med hjälp av ett riskkapitalbolag göra det lättare för företagare att skaffa fram pengar till sina verksamheter. Samma idé har hennes partikollega Anders Ceder i Lindesberg lagt fram. Målet skulle vara att bidra till fler arbetsplatser inom kommunen. Men som framgick av min text är det inte troligt att 100 000 kr till skapar särskilt många nya arbetsplatser hos någon företagare.

Det finns alltså praktiska invändningar mot idén. Men det finns andra invändningar också. I kommunallagen finns bestämmelser mot att kommunen gynnar enskilda personer eller verksamheter. Det är nog ingen tvekan om, att det vore ett sådant gynnade, som kommunallagen talar om, att medverka till att förse enskilda företagare med kapital.

Ljusnarsbergs Kommuns tidigare försök att förbättra arbetsmarknaden i kommunen med direktinvesteringar i både industrilokaler och fritidsanläggning har kostat mycket stora summor med mycket liten varaktig effekt på vare sig sysselsättning eller inflyttning. Det kommer knappast att prövas igen. Idén om kommunalt riskkapital bör behandlas på samma sätt. Ljusnarsbergs Kommun behöver koncentrera sig på de viktiga kommunala ansvarsområdena skola, vård och omsorg och låta bli kommunfrämmande verksamheter.

Kopparberg 13-08-12
Ulf Hilding
Oppositionsråd (M) i Ljusnarsbergs Kommun.

Ewa-Leena svarar

Bara en liten rättelse i Ulfs påståenden. Varken jag eller Anders Ceder eller någon av de andra berörda kommunstyrelseordföringar (4-5 kommuner) har tagit fram ett förslag att bilda ett riskkapitalbolag och det vet också Ulf Hildning. Förslaget har tagits fram av vår lokala bank och ingen annan! Första gången (ca 1,5 – 2 år sen) förslaget kom upp delgav jag samtliga partier detta förslag.

Ewa-Leena Johansson