Bilder från Finnmarken

2019-11-25
Ett 30-tal personer hade i söndags sökt sig till Tingshuset för att titta på bilder från Finnmarken.
Det var ett samarbete mellan Kulturföreningen, Finska Bergslagen, Konstföreningen, Turistföreningen och Hembygdsföreningen.

Johannes Graaf från Saxdalen hade under tre år fotograferat och filmat i Grangärde finnmark. Han har eget produktionsbolag med namnet Södra Dalarnes TV. Johannes har fotograferat och filmat i 15 år. Han vistas mycket i naturen. Det är hjärta och känsla som avgör vilka bilder det blir. Djur och fåglar är inget huvudmotiv men de kommer med på bild om de strålar samman med Johannes.

Minna Roselli hälsade Johannes och publik välkomna och informerade kvällens program.
Johannes startade filmförevisningen. Vi fick först besöka Bränntjärnstorpet i vinterskrud. Det var vackra bilder med de grå gamla timmerväggarna i kontras till den vita snön. När filmen var slut berättade Gunilla Eliasson om Dan Anderssons farmor som bodde där som änka med fem barn varav ett var Dan Anderssons far.

Filmer om årstiderna i finnmarken visades också. Åhörarna fick njuta av bergslagen vackra natur med dess berg och dalar. Stora skogar, kalhyggen och myrar breder ut sig. Lika vackra på vintern som i sommarskrud.

Vårbilder från Brännstjärnstorpet, Styggens stuga och Hoberget. Pajso å i häftig vårflod utför fall och i lugn kunde avnjutas.

Dan Anderssons dikt ”Kolvaktaren” låg till grund för en film. Stroferna projekterades på fina naturbilder.
Johannes gör också dokumentärer.

Han visade en mycket informativ film om en tjärdalsbränning i Saxdalen.

Vi fick följa proceduren från början när två män tände tills tjäran rann ut i en hink.

Men det visades också stämningsfulla bilder som samtal på bänken utanför kojan

och kaffekokning över öppen eld.

Det blev tre dygn av nästan obefintlig sömn innan tjärdalen var tömd.

Det går att förstå männens tillfredsställelse när de kunde hälla tjäran i flaskan.

Runnbergsgården i Saxdalen är en gammal gård som det varit affär. 1933 stängdes affären och har sedan dess stått orörd med sitt innehåll. Saxdalens Kulturförening håller det yttre i gott skick.

Vi fick bekanta oss med Finsk bildmagi. Det går att jämföra med den afrikanska voodoon.
Man högg ut ansikten i stående träd. Det var avbilder på personer som man inte gillade. Sedan spikade man i dem. Spiken slogs i olika djupt beroende på hur illa man ville skada personen.

Ett besök på Bastbergets fäbod hanns också med.

Det är en levande fäbod i Gagnefs kommun.

På försommaren hinner bete bli gott innan korna kommer till fäboden.
Det var ett axblock av de bilder vi fick njuta av.

Tor Eriksson informerade om Finnsam, Finnbygder i samverkan. Det har genomförts forskning av finländsk invandring i Kilsbergen.
I sommar kom det ut en bok som redovisar resultatet.

Efter att huvudet och hjärtat hade fått sitt var det dags för lekamlig spis.

Minna bjöd till bords.

Det serverades god gryta med hembakat bröd.

Besökarna lät sig väl smaka
En mycket givande eftermiddag var slut och man gick ut i det grå novembervädret styrkt till kropp och själ.
Bilderna i texten är avfotograferade från filmerna och är av en annan kvalitet när man ser dem på duken.

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell