Med intresse för Folkdräkter.

2015-02-24

Kristina Larsson Sköld och Torvald Larsson på Abrahamsgård spelar inte bara folkmusik.

De har ett stort intresse och kunskap om de speciella dräkter som bars till söcken och helg.
Kristina sydde sin första dräkt när hon var 16 år. Hennes mor var den som inspirerade henne. Sedan hade hon tur att få en lärarinna i slöjd som kunde gå utanför de traditionella spåren. Tyget till kjol och förkläde vävdes i vävstugan på föräldragården. Det blev en halvdräkt från Österåker.

Kopparbergarn fick lära sig att en halvdräkt användes mitt emellan vardagsdräkten och festdräkten. Halvdräkterna och vardagsdräkterna har anor ner till 1700-talet. Högtidsdräkterna är av medeltida ursprung. Österåker tillsammans med Vingåker är ett område där man hållit fast vid de ålderdomliga dräkterna till bröllop och fest.
Torvalds första alster blev ett par skinnbyxor av renskinn. De är nog outslitliga. Skinnet bär synliga spår av insektsbett.

Det verkliga provet gjorde de när de sydde sina bröllopsdräkter.

Det var verkliga högtidsdräkter. Kristinas var från Österåker och Torvalds från Stora Mellösa. Det var inte bara det som sågs utåt som var välsytt.

Torvalds brudgumskjorta var mycket välgjord med många vackra detaljer.
Till Kristinas dräkt hör ett vackert skärp av rött läder broderat med silkestråd. Detta glömde hon utomhus strax före bröllopet. Under natten regnade det och krympte så alla trådarna i broderiet blev för långa. Det var bara att sätta sig och korta trådarna.

I deras samling finns en hel del lite udda föremål som hättor till små barn.

En var antagligen dophätta som man allteftersom barnet växte sydde i större kilar i nacken.

För några år sedan fick Kristina syn på en annons på Blocket där man sålde en samling av textilier från Nås i Dalarna. I Dalarna finns mycket rosor på tygerna. Varje plagg såldes för sig. Kristina tyckte det var synd att samlingen skulle splittras och fick möjlighet att förvära den ograverad. Det var helt facinerande att se hur man tog tillvara och återvann textilier. Schalarna var inte fyrkantiga utan trekantiga och då blev det två av en fyrkant. De fodrades med ett annat, stadigare tyg, Ibland hade det inte riktigt räckt till utan man fått skarva. Men det var inte bara att skarva hur som helst. Det skulle harmoniera även på avigan.

Det blev en härlig resa i handarbetets och kulturens konst för Kopparbergarn och fler av kvällens gäster passade på att titta på samlingen.

Kopparbergarns fotograf fick en personlig och notalgisk upplevelse med sig från besöket. Hans farfarsfar var rättare på Ekebyhammars gård i Fellingsbro under andra hälften av 1800-talet. I Kristina och Torvalds samling av folkdräkter finns en manlig högtidsdräkt från Fellingsbro som han fick möjlighet att prova. Kanske något stor men känslan av högtidlighet var påtaglig.

Text Thyra Lundell Foto Bengt Lundell