17-03-01

Vad katten hade katten i grantoppen att göra?

En katt i Bångbro hade förmodligen ett svar på rubrikens fråga, när den en dag i förra veckan tog sig upp dit. Eller också lät den sig styras helt av impuls och instinkt. I varje fall brukar inte katter ägna särskilt mycket tid åt konsekvensanalys innan det bär iväg mot äventyr.
Väl däruppe fick dock den här katten anledning att fundera över en betydligt allvarligare fråga. Hur skulle den ta sig ner igen?
Måhända är kattens hjärna inte något finare instrument när det gäller komplexa tankegångar, och i det här fallet kom den nog bara fram till det berömda Närkingska ”Det går aldrig!”.
Hur som helst blev den kvar däruppe ett par dygn, utan att finna en lösning på sin självförvållade problemsituation.
Kanske mal kattens tankar långsamt, men till sist brukar den komma fram till att det finns bara två alternativ att välja på. – Ett riskabelt försök att ta sig ner till marken igen, eller stanna kvar och vänta på hjälp.
Efter ytterligare ett eller ett par dygn brukar hoppet om det senare alternativet blekna och ersättas av vissheten om en kommande död av svält.
I den situationen brukar katten oftast klättra ner, och mig veterligt brukar det alltid gå bra till sist.

Nåväl, innan det gick så långt för den här katten i Bångbro uppenbarade sig ett alternativ till!
Matte hade tillkallat Räddningstjänsten som ryckte ut med stora liftbilen, och även om det kändes lite kusligt att lämna trädet, kändes nog ändå skönt att en stund senare ha alla tassarna på marken igen, och att få ett rejält mål mat och dryck, och sen en skön plats att sova på.

Från Räddningstjänsten meddelas att man egentligen inte åtar sig att plocka ner katter ur träd, men i det här fallet hade katten suttit i trädtoppen rätt så länge, och då kan man se det ur djurskyddssynpunkt. Någon särskild taxa för katträddning finns inte heller, så både katten och hennes matte kom undan med blotta förskräckelsen.

Text: Björn Öringbäck
Foto: Sture Ekmark