Vad är vår ?

2017-03-28

För många är det letandet efter vårtecken som gäller nu. Frågar man folk får man varierande svar på vad som är vårtecken för just dem. Tyvärr finns det också de som upplever våren som en enda lång pina av allergibesvär.
I söndags arrangerade Hopajola en hel dag som hade fenologi som tema. Hopajola är en ideell naturorgansation som bara finns i Örebro Län och stöds av Regionförbundet. De arbetar för att skydda värdefull natur och informera om vad som finns att upptäcka i länet. Hopajola kan stödja föreningar som vill göra i en miljöinstas. De samarbetar med länsstyrelsen och sponsras av bl.a länets kommuner. Hopajola betyder jorden vi äger tillsammans.
Fenologi handlar om förändringar i naturen som har med en globla uppvärmningen att göra.
Under många år har Statens Lantbruks Universitet, SLU, forskat om konsekvenserna och ser tydliga tecken av påverkan. Till sin hjälp har SLU folk från hela Sverige som rapporterar när knoppar, blommor och blad kommer och försvinner.
Varje månad inbjuder Hopajola till besök i något av Örebro Läns alla naturskyddsområden. I mars blev det Kattegullsberget i närheten av Skyllberg som var målet.

Trettiotalet personer, både unga och gamla, samlades för att leta vårtecken och lära sig om vad fenologi är både praktiskt och teoretiskt. Barnen som deltog var natursnokar från Naturskyddsföreningen.

Yngsta deltagaren var Julian 4 månader.

Åsa Widstrand, verksamhetsansvarig på Hopajola, hälsade välkommen och berättade om Kattegullsberget.

Åsa presenterade också dagens gäst ,Kjell Blomgren, forskare vid SLU.
Så började vandringen. Solen sken och värmde gott. Deltagarna fick i uppdrag att leta vårtecken.

För att vi skulle veta hur de olika trädens knoppar ser ut skickades det runt kort som visade dem. För ytterligare hjälp fick vi kort med namn som gav knoppen mänsklig anknytning. Mycket pedagogiskt.

Blåsippan blev det första vårtecknet. Den förökas med hjälp av myrorna. De tar med sig frön till nya platser.

Plötsligt blev barnen väldigt intresserade av något i gräset.

Det var denna praktfulla groda som hade vaknat ur vintervilan.
I solen flög citronfjärilar som hade övervintrat på något skyddat ställe, kanske under en trädrot. De letade kanske efter brakved en buske som den med fördel lägger sin ägg på.
Kjell Blomgren lärde oss vilka träd som är först ut med blommor och blad.

Först kommer hasseln. Den har skilda han- och honblommor. Hängena är hanblommor som sprider sitt pollen till de mycket små honblommorna.
Sälgen blommar också tidigt på våren. Den blommar ”ljudligt”. Det är många flygfän som ser chansen att få året första skrovmål. Där ser man skillnad på han-och honblommor genom att hanblommorna är gula med honblommorna är grågröna. Först klar är asken i mitten kommer björken och sist ut är aspen

Vårfryle är en liten vintergrön växt som är ett säkert vårtecken när den blommar. Det är små oansenliga blommor. Tittar man noga ser det ut som det är många pyttesmå tulpaner som bildar blomman.
Kjell gav en tumregel för när våren är slut. Det är när lövsprickningen är över.
Vandringen gick vidare. Några minuters stillhet och tystnad gav oss sång från bofink, kungsfågel och spillkråka.
Så var det dags för fika. En viktigt del när man vandrar i skog och mark. Nu får man omgivningen i ögonhöjd och ett lite annorlunda perspektiv.

Tibasten blommade på bar kvist. Eftersom den är giftig kom frågan upp om vad som är olämpligt att äta av ute i naturen. Kjell sade att spikklubban och framförallt sprängörten hörde till de aboslut farligaste växterna.
En spillkråkas bobyggande orsakade en stunds extra paus.

När vi återsamlades efter fikat gav Åsa oss lite information om Hopajolas verksamhet.
Hon berättade också om begreppet Grön Infrastruktur. Begreppet innebär att det är viktigt att spara även små områden som gör att det blir lättare för t.ex. fåglar och bin att söka föda. Naturskyddsområdena är till för att skydda större områden från människans påverkan men även det lilla är viktigt för att bevara mångfalden i naturen.

Kjell Blomgren berättade om sin forskning och hur viktigt det är att få in rapporter från fenologiväktare i hela landet. Är du intresserad av att bli rapportör så gå in på ”Naturens Kalender.se.” för att få mer information. Där går det också att se hur långt växtligheten har kommit i Sverige.

Så skildes vi efter ett par timmars mycket intressant vandring.
Var man intresserad av att få en mer djupgående information om ämnet fenologi så höll Kjell Blomgren en sådan inne på Föreningarnas Hus i Örebro lite senare på eftermiddagen.
Forskningen i fenologi har pågått i över hundra år. Det finns dokumenterat och har nu digitaliserats så att det på ett enkelt sätt går jämföra data från den tiden och de som bearbetas nu. En av slutsatserna forskning har gjort i moderna tid är att växtperioden har ökat med 10% mellan 1960 och 2014.
Så var det dags att återvända till Ställdalen. Trötta men med mycket intressant information att bearbeta. Solen sken. Fåglar som trana, svan, gäss och tofsvipa noterades under resan.
Våren är här!!!!

Text: Thyra Lundell Foto: Bengt Lundell