News

Translate:

Flagcounter

Flag Counter

Väder

klart.se

Arkiv

Nytt evenemang vid Ställbergs Gruva

Nytt evenemang vid Ställbergs Gruva

2018-08-01
DSC00765-copy

Redan nu till helgen, den 3:e och 4:e augusti sker premiäruppförandet av ett nyskapat körverk vid Ställbergs Gruva.

Kopparbergarn tog sig en titt på repetitionerna här om dagen, och så fort vi klivit ur bilen vägleddes vi av toner till repetitionslokalen, den före detta matsalen i gruvstugan.

DSC00747 copy web

Vi smög oss tyst in och satte oss på var sin stol och lyssnade på något som vi skulle vilja kalla ”gruvpsalm”.
Det är Sara som övar in en sång med kören med gungande vaggande melodislingor i två stämmor plus en bordunstämma, som påminner om bergets mumlande under marken. Plötsligt övergår sången i något som liknar vallpigornas rop efter korna, eller kanske någon dramatisk händelse nere i gruvan.
Lite ovanligt i sammanhanget är avsaknaden av notblad. I stället övas sången in i korta fraser, där Sara är försångare och kören sjunger efter på gehör.

Xenia tar över med sin egen nyskrivna sommarpsalm. Hon delar visserligen ut notblad, men leder också övningen med livliga kroppsrörelser.

Ibland behöver något kollas upp med Johan Hjalmarsson, som för tillfället assisterar på keyboard, och så fortsätter övandet.

DSC00745

Verket är resultatet av ett samarbete mellan Sara Parkman och Xenia Kriisin och premiärkören består av en blandning av ortsbor och sångare från andra delar av landet. Några av Sveriges bästa musiker ackompanjerar.

DSC00751

Det är ett sakralt körverk, berättar Sara Parkman, som själv är uppväxt i en prästfamilj i Västernorrland. Psalmer och hymner har som musikform följt henne genom livet. Men nu handlar det om nyskrivna sånger och psalmer inspirerade av – och riktade till – Ställbergs Gruva.

Även Xenia Kriisin har starka relationer till psalmer och annan sakral musik. Samarbetet mellan Sara och Xenia inleddes 2015, och sen har det rullat på.

Vi gör olika delar av arbetet säger Xenia. Sara har sitt och jag har mitt, men målet är gemensamt.

Text och foto: Björn Öringbäck

Kommentarerna är avstängda