Invigning av minneslund i Hörken

18-11-04

Minneslund är gjort som en symbolhandling för en evig cirkel och återvinning.
Den här stenen har varit en gravsten och efter att graven har tjänat ut sin tid, togs stenen till den här användningen.

Niklas Hermansson, chefen på kyrkogården, och Stig Johansson, som har haft minneslund som sitt projekt tidigare,
pratar om tekniska detaljer. Färgen och lacken hade inte blivit så som var tänkt.

Under denna stora tall finns en bänk där man kan ta sin lugna stund, när man vill komma hit och minnas.
Stenar i hästskoformen är också återvunna från gamla gravar.

Lena Holmberg och Siv Kron tänder ljus. Ljus som ska tändas till de saknade, placeras i denna behållare.

En liten var med. Bakom honom syns den delen av begravningsplatsen, där askan efter de bortgångna kommer att vara. Den här delen är gammal, och skulle enligt de gamla rutinerna rensas. Men nu blir det en plats för både gamla gravar och ny aska. De nya placeras mellan de gamla och förblir utan namn.
Det är det som är tanken med minneslund. Den som kommer dit för att minnas, har namnet i hjärtat, men inte framför ögonen.

Raoul Hjärtström, länsantikvarie, berömmer Hörkens kyrkogård för sin autentiska skogskyrkogårdskaraktär.

Gunilla Eliasson har sin släkt från trakterna sedan skogsfinnarnas tid.

Kyrkoherden Carina Särnqvist och Antti Tsupukka.

Arno Wilting och Ferdinand Vogelaar har jobbat som säsongsanställda på kyrkogården.
Idag bjöd de korv med bröd, kaffe och pepparkakor till besökarna.

Text och foto: Minna Roselli